Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
sina familjer. De gifta syskonbarnen med sina familjer brukade
emellanåt samlas på Knapegården. Andra vänner, t. ex. prost-
familjen Löfgren i Högsby, kommo, om somrarna i synnerhet,
på några dagars besök. Även den bekanta snillrika mamsell
Cecilia Fryxell på Rostad vid Kalmar, en vän till doktorn från
Värmlandstiden, kunde någon gång göra ett besök på Knape-
gården. Vid sådana tillfällen förvandlades den bistre doktorn,
sedan han fått på en broderad väst och bästa peruken, till en
förbindlig kavaljer, som på det artigaste underhöll sig med da-
merna — med mamsell Cecilia på klingande italienska. Dok-
torn lär vid dylika tillfällen ha fört en mycket intressant kon-
versation.
För de publicistvänner, vilka allt som oftast besökte doktorn
— särskilt för Orvar Odd — hade familjen en gruvlig respekt.
I vardagslag var nog inte doktorns förbindlighet alltför stor.
Då gällde nog för hans omgivning regeln: ”Inte resonnera, bara
marschera”. En systerson till Trädoktorn, överstelöjtnant Jon
Kjelleström, skriver om sina morbröder Jon och Samuel: ”Gub-
ben Samuel var en ettergubbe! Svart, långt hår, svarta ögon,
grov, bred stämma och alltid arg — så minnes jag honom. Den
käre gubben Doktorn var honom till utseendet mycket lik, men
han hade alltid sitt svarta hår (peruken) i näven. Och han var
inte blyg, men hade ett ädelt hjärta — han var mig lika kär som
min far. Men när Samuel kom och bröderna träffades, blev det
alltid ett förfärligt väsen — så jag gnodde allt vad tygen höllo”.
Gud nåde den av doktorns husfolk, som inte med ”nit och red-
lighet” skötte sin tjänst. Tukt i både ord och handling uteblev
ej. Arbeta gjorde han själv, och arbeta skulle andra i huset
och på gården. KI. 3 på morgonen var doktorn färdig, och på
slaget 5 skulle kaffebrickan stå på hans bord. Kaffet skulle va-
ra så starkt, ”att det var grönt”. Det var inte rådligt för kam-
marpigan att komma en minut för sent. ”Men bara en var på-
passlig, så var det inte farligt”, sade vår Storanna, som under
flera år passat upp på doktorn, ”då kunde en till och med få
en 12-skilling då och då”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
