Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
kokades fruktsoppa, som skickades till den sjuke. Denna soppa
ansågs nyttig och läskande vid feber. Ofta måste hon också se
efter i sitt linneförråd, vad hon därifrån kunde avstå för att hjälpa
den sjuke. Dog en fattig stackare, så kom någon av de när-
maste till prostgården och bad om ett sveplakan och en gammal
gardin för att av den göra en garnering kring kistan. Det var
på den tiden mycken nöd och fattigdom i Handbörd, i synnerhet
under missväxtår. I många skogstorp levde man huvudsakligen
av potatis och ”krösamos”. Bröd var det ont om. När gummor-
na och barnen från skogen kommo med smultron och hallon till
prostgården, ville de ej ha betalning för bären i pengar, utan
näverskäppan, där bären legat, skulle fyllas med rågmjöl. Av
detta mjöl kokades välling eller gröt. Ofta fanns det i prostin-
nans skafferi mera bär, än hon kunde använda i sitt hushåll, tv
hon ville ej avvisa någon bärsäljare. Det var inte alltid lätt för
farföräldrarna att hjälpa, som de önskade. Pastoratet hörde
visserligen till de bästa i stiftet, men lönen betalades in natura,
och när bönderna hade det svårt, kunde farfar ej få, vad han
skulle ha. Då blev det rätt kinkigt att få inkomster och utgifter
att gå ihop.
Jag ser farmor vid sitt arbetsbord i vardagsrummet, sysselsatt
med sömnad eller stickning. Bredvid arbetskorgen låg alltid
Norborgs postilla. Den var henne till mycken tröst och upp-
byggelse, och hon hade säkert läst igenom den många gånger.
På söndagseftermiddagen brukade hon läsa högt en predikan
ur Norborg för husets medlemmar. I varje god predikan borde
”Salighetens ordning” framställas, ansåg farmor. Norborg upp-
fyllde på ett utmärkt sätt denna fordran. Men ungdomen ansåg,
att han kunde ha gjort det utan att använda så många ord.
Farmor var alltid mycket prydlig, men modets växlingar följ-
de hon ej. Hennes kläder voro alla sydda på samma sätt. Hon
bar en tämligen vid, rynkad kjol och däröver en lös kofta av
samma tyg som kjolen med en nedvikt spetsprydd eller broderad
krage om halsen. På huvudet hade hon en vit linongmössa med
pipade remsor, knuten under hakan med vita stärkta linongband.
KI. 6 steg man upp i prostgården, jungfrurna hade börjat sitt
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
