Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
03
I Gustaf och Emelie Meléns trevliga hem bodde jag ett par år,
då jag gick i mamsell Fryxells skola på Rostad, och åtnjöt där
mycken godhet och vänlighet.
Hanna Uddenberg var husföreståndarinna på Rostad hos mam-
sell Fryxell. Hon var en ovanligt klok och god människa. Sophie
vistades hos farföräldrarna under deras sista år, vårdade dem
under deras sjukdom och stod dem bi med dotterlig ömhet.
Bland de andra gästerna minns jag den ståtlige postinspektör
Pehr Bergman samt prosten och prostinnan Lind med deras
äldsta barn, Gustaf (läkare i Oskarshamn) och Ellen (g. m.
prosten Bredh i Gåsinge, Södermanland).
Farbror Pehr var bror till hovrättskommissarien Bo Bergman.
Han var en god man, mycket släktkär, och varmt avhällen av
släkten. :
Prostinnan Helene Lind (f. Eckerlund) hade varit de Löf-
grenska barnens lärarinna och var mycket älskad av hela prost-
familjen. Ellen Lind var en ovanligt älsklig flicka.
Det var en strålande vacker dag. Vigseln skedde i kyrkan, som
var klädd med blommor och grönt. Framme vid altaret stodo två
stora blommande nerier. :
Många av gästerna stannade kvar över natten. Farmors hand-
kammare hade blivit utrymd, och där lågo i syskonbäddar på
golvet sex eller sju unga flickor. Min granne var min kära syss-
ling den rara, trevliga Natalia Uddenberg. Man kan förstå, att
i den kretsen ”var det glädje och ingen sorg”, men just ingen
sömn.
På hösten året efter Hanna Löfgrens bröllop flyttade min mor
med sina barn till Uppsala. Efter den tiden har jag endast gjort
kortare besök i de trakter, där mina fäder bott.
Nu, år 1929, då jag avslutar dessa anteckningar, är mycket
förändrat i min barndoms kära bygd.
Kalmar stift finns inte mer.
Aldrig mer rida Högsby sockens husarer i samlad trupp upp
till prostgårdens trappa för att hämta sina betyg, då de äro på
väg till ”mötet” på Ränneslätt. Smålands husarer, det gamla
ärorika regementet, är nu ett minne blott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
