Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTSMÅLANDS RUNINSKRIFTER
AV BJÖRN HELMFRID
RÄÅGAN OM RUNORNAS HÄRKOMST HAR I ALLA
tider lockat fornforskaren. Under den tid av nationell hän-
«förelse, som betecknades av stormaktstidevarvet, var det helt
naturligt, att man började visa stort intresse för den gamla ”gö-
tiska skriften”. Under 1600-talet kände man blott till de vanliga,
yngre runstenarna. Av patriotiskt nit drevs man att söka bevisa
dessas höga ålder. Rudbeck ansåg t. ex., att flera inskrifter
tillkommit ”en 400 eller 500 åhr efter Noachz tid eller Synde-
floden”. Så sent som i början av 1700-talet hävdade Johan
Peringskiöld, att Jafets son Magog bragt kunskapen om runorna
till Sverige. Han trodde sig bland de svenska runstenarna t. o. m.
kunna återfinna denne Magogs gravsten. I den sörmländska Är-
jastenens inskrift tyckte han sig finna bevis för våra förfäders
förbindelse med Orienten redan ett par årtusenden före vår tide-
räknings början. Stenens: ”Uarthi uti terebina i kalmarna sutu-
ma” översatte Peringskiöld: väringar ute i Tyri stad i Galileiska
havet och Sodom. I själva verket bör inskriften tolkas: Han
blev dräpt ute i Kalmar sund.
Emellertid fanns det redan under stormaktstiden en nyktrare
strömning inom runforskningen. Magnus Celsius och senare
Johan Ihre förlade inskrifterna med de danska runorna till 900-
och 1000-talen och påpekade, att de flesta av dem voro kristna
och försedda med korta böner såsom: Gud och Guds moder
hjälpe deras själ, m. fl.
Under 1800-talet, då den moderna språkforskningen tog sin
början, upptog man på allvar frågan om runornas härkomst.
Dansken Ludvig Wimmer hävdade i två berömda avhandlin-
gar!), att runskriften utgått från den äldre kejsartidens kapitäl-
1) Runeskriftens oprindelse og udvikling i Norden 1874 och Die Runen-
schrift 1887.
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
