Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
08
skrift. Man ansåg länge, att problemet därmed slutgiltigt lösts,
men på ett filologmöte i Kristiania 1898 återupptogs spörsmålet
av den snillrike norrmannen Sophus Bugge. Hans teori, vidare
utförd av svensken O. von Friesen,t) gör gällande, att runorna
uppstått efter grekiska och delvis även latinska förebilder. Vid
slutet av 100-talet e. Kr. hade ett germanfolk, goterna, kommit
fram till Svarta havstrakterna och där trätt i beröring med äntik
odling. I områdena kring nedre Donau fanns vid denna tid
både latinsk och grekisk kultur vid sidan av varandra. von Frie-
sen menar nu, att runskriften ”framgått ur försök att skriva go-
tiska med grekiska bokstäver och, då grekiskan saknade mot
gotiskans svarande ljud eller formella sammanfall skulle inträf-
fa, latinska bokstäver. Märkliga överensstämmelser finnas, fram-
för allt mellan runorna och grekiska kursivformer — det prak-
tiska livets skrift. Även de från latinet lånade tecknen bära
spår av att prototyperna varit kursiva former”. Den för germa-
nerna säregna skriften har — fortfarande enligt von Friesen —
någon eller några enskilda goter att tacka för sin uppkomst.
Legosoldater, köpmän e. dyl. ha i sitt umgänge med greker och
romare lärt sig deras samtalsspråk och vardagsskrift (kursiven)
samt lämpat denna efter det gotiska språkets krav.
De äldsta säkert daterbara runfynden i Norden härröra från
200-talet e. Kr. Skrivkonsten skulle alltså ha spritt sig synner-
ligen snabbt till de nordligare boende germanstammarna. Bug-
ge—von Friesen söka förklara detta förhållande genom anta-
gandet, att ett annat germanfolk, herulerna, trätt i förbindelse
med goterna och till sitt hemland Sönderjylland överfört run-
skriften. De finna ett viktigt stöd för denna sin åsikt i det i flera
av de äldsta inskrifterna återkommande ordet ”erilaR”, vilket
av dem översättes ”(h)erulen”. Emellertid avböja — enligt
; min mening med rätta — de flesta språkforskare denna tolkning
av ordet. Dessutom verkar det ganska osannolikt, att en del mer
eller mindre oordnade, kringströvande krigarskaror — och detta
voro herulerna —, vilka tillfälligtvis trätt i beröring med det go-
1) Om runskriftens härkomst 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
