Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
[
Gurstensstenen i Lofta socken samt övriga runinskrifter
i Gamlebytrakten.
I Gamleby folkhögskolas trädgård står en märklig runsten,
efter sin ursprungliga placering benämnd Gurstensstenen. Den
omtalas i källorna första gången den 25 jan. 1819, då Havton
antecknat att ”1 Runsten står vid stora Landsvägen imellan Weda
Gästgifvaregård och Gamleby köping, på säteriet Gurstens ägor,
«där vägen afgår till Lapserum. Han är oregelbundet 4 sidig,
har länge legat omkull, och i sednare tider åter upprest, så at
man kan icke med visshet påstå, att han från första början stått
där han nu står. Runorna äro oläsliga”. 1885, då Bugge under-
sökte stenen, var den flyttad till herresätet Nygård och där om-
växlande stod och låg den strax norr om gårdens huvudbyggnad.
Härifrån fördes stenen år 1900 till Gamleby, där den uppställdes
på sin nuvarande plats. Fig. 1—3.
Stenen bär ristning — med svensk-norska runor — på tre
sidor. Till det yttre är den mycket oansenlig, blott 120 cm. hög,1)
men inskriften är så mycket mera märklig. Den är redan läst och
tolkad av professor von Friesen (i Namn och Bygd 1914). Jag
har upprepade gånger varit i tillfälle att granska stenen och finner
intet väsentligt att invända mot von Friesens behandling av in-
skriften.
Inskriften lyder:
Sid. A: Kuthaskakifathi.
Sid. B: uifrthaR(s)un(aR).
Sid. C: sunuRna |utsmith/akata.?)
Goda-Skägge bör uppfattas som Skägge, Godes son. Jfr. Pal-
na-Toke = Toke, Palnes son. Namnet Gode synes ha varit sär-
skilt vanligt i Östergötland. Skägge har lämnat mindre spår ef-
1) Säkerligen stod den ursprungligen nedsänkt ytterligare c:a 40 cm.
i marken. Detta angives av att ristningen börjar först ett gott stycke upp
på stenen.
?) Runsvenskan skilde på två olika r-ljud, dels vårt vanliga tungspets-r
— runan R, i translitteration r —, dels ett palatalt r uppkommet ur ett
äldre tonande s, i translitteration R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
