Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
runstenar avritades i slutet av 1700- och början av 1800-talet av
C. G. Hilfeling och J. H. Wallman. Den förre avtecknade 1797
”under väntan på Skjuts” en av runstenarna i Mörlunda kyrka.
I början av 1800-talet gjorde Erik Havton, rådman i Västervik, -
omfattande samlingar till en allsidig Tjustbeskrivning. I hans
efterlämnade anteckningar — förvarade i Västerviks läroverks-
bibliotek — lämnas en mängd värdefulla upplysningar om run-
stenar i Tjust. Havtons förmåga att läsa runor har dock varit
ringa och de teckningar han utfört av runinskrifterna äro därför
tämligen värdelösa.
En tämligen fullständig samling av vad som då var känt i fråga
om runinskrifter, utgör riksantikvarien J. G. Liljegrens Runur-
kunder (Stockholm 1833), som i translitteration1) och med upp-
gift om förekomstorten upptager runinskrifter icke blott från
Sverige, utan från hela Europa. Liljegrens läsningar, som ofta
grunda sig på bristfälliga teckningar, äro mycket otillförlitliga.
1884 beslöt Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akade-
mien på initiativ av riksantikvarien Hans Hildebrand att föran-
stalta en utgåva i text och bilder av samtliga i Sverige kända run-
inskrifter. Den första delen av verket förelåg färdig 1906 och
omfattade ”Ölands runinskrifter” utgivna av Sven Söderberg och
Erik Brate. Sedan detta verk utkom, ha en mängd nya runfynd
gjorts på Öland. Dessutom äro illustrationerna föråldrade. I
anledning härav planerar Vitterhetsakademien i samband med
det tillämnade utgivandet av Kalmar länsdelens av Småland run-
inskrifter ett supplementband till Ölands runinskrifter. I detta
kommande verk borde helst komma med varje gammalt föremål,
å vilket en runa läses. Var och en, som känner till någon run-
ristning, som han inte med absolut visshet vet vara känd och av
fornvården uppmärksammad, bör därom göra anmälan till Riks-
antikvarien, Stockholm C.
Jag övergår nu till behandlingen av de märkligaste runinskrif-
terna från fastlandsdelen av Kalmar län.
1) D. v. s. runorna ersatta med latinska bokstäver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
