Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
av namnet Tjust. Detta går säkerligen tillbaka till en mycket
äldre tid än det supponerade Gurstenstinget. Namnet var antag-
ligen icke nybildat ens på Jordanes” tid.t)
von Friesen torde däremot ha rätt, då han ser ett samband
mellan inskriftens Gode Vefridsson och gårdsnamnet Gursten
(i sin äldsta skrivna form Godhasten 1383). Gården har ur-
sprungligen haft ett annat namn, men så småningom vid sidan
av detta kommit att benämnas ”gården vid Godha sten” (gården
vid Godes sten). Efter en tid har man börjat glömma bort går-
dens ursprungliga namn och den har då endast benämnts
Godhasten, vilket under århundradenas lopp — detta framgår
av 15- och 1600-talens jordeböcker — omvandlats till Gursten.
Vid Gursten har ännu en runsten funnits. Av Havton beskri-
ves den på följande sätt. ”En Runsten, 4 aln. 16 tum lång, 1 aln
16 tum bred, ligger på Lapsermus utfartsväg såsom bro över ett
vattendrag imellan 2:ne små sjöar. Alla runor äro utnötte; en-
dast ett otydligt drag av Ormslingor uptäcker man här och där”,
I Gamleby socken har enligt äldre uppgifter fyra runstenar före-
kommit: en vid Skramstad och tre — uppenbarligen runristade
gravhällar från medeltiden — i socknens gamla tempel.
I.
Runstenarna vid Storåns vattensystem (Uknadalen).
Tjustbygden karaktäriseras i viss mån av de NO—SV löpan-
de dalgångarna. Det var utefter dessa den mänskliga bebyggel-
sen först trängde fram. Mest bekant av dessa dalgångar är väl
den natursköna och tättbebyggda Uknadalen. Det kulturstråk,
som utgår från havsviken Syrsan och fortsätter över Storsjön
och Storån (V. Ed) genom Uknadalen och småsjöarna i Hannäs
och Gärdserum vidare in mot Östergötlands slättbygder, visar re-
dan under stenåldern en utpräglad anhopning av fornfynd.2)
Från yngre järnåldern och vikingatiden finna vi här ett stort an-
!) Däremot är det möjligt, att havets brus vid Tingstadstinget gett
häradet dess namn, och således von Friesen ändock haft rätt, då han
sammanställt Tjust med ”thiöstr”.
?) Se H. Hansson i Rig 1925 s. 174 ff.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
