- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXV. (1937) /
138

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138

vis svårt skadad runinskrift. Ristningen är utförd med den hel-
stungna runranden och runorna ha en höjd av tre cm.

Inskrift: iak . bith . thik . b(rothe)r : at : thu : bith : nafn-
leka . fyrer : thän : man : sum : m(i)k : giorthe : iakob : het :
h(an).

Uttalet har ej nämnvärt skilt sig från stavningen. Av äldre
teckningar framgår, att inskriften redan 1830 var skadad på
samma sätt som nu. Det enda oläsbara i inskriptionen är det
fjärde ordet. Dock synes substantivet broder såväl ur utrymmes-
som innehållssynpunkt vara det bästa. Vid tolkningen är det
enda besvärliga ordet nafnleka, som ingenstädes f. ö. finnes be-
Jagt i svenskan. Däremot finnes motsvarande ord i både forn-
norskan och forndanskan. Fno. nafnliga har bl. a. betydelsen
”udtryckkeligen, besynderligen. Namnet Jakob hör till de få på
runstenar förekommande icke nordiska personnamnen. Formen
thu bith är egendomlig, då man här hade väntat sig bithr. Mest
sannolikt är, att vi i presensformerna sing. av bithia här ha att
räkna med ett bortfall av ändelse-r.

Översättning:

Jag beder dig, broder, att du beder särskilt för den man, som
gjorde mig. lakob hette han.

Av konsthistorici anse funten huggen av en mästare ur Sigravs
skola. Sigrav var verksam under slutet av 1100-talet, varför
Hossmoinskriftens Jakob sannolikt levat under förra hälften av
1200-talet. Språkligt är det intet, som talar häremot.

I Ljungby kyrkas västra tornmur, söder om ingången, sitter
118 cm. från marken en runsten av röd granit, fig. 28. Prosten
Löfgren på mitten av 1800-talet är den förste, som omtalar
stenen: ”Till höger om torndörren när man ingår i kyrkan, sit-
ter inmurad ett par alnar över jorden den runsten, som war in-
murad nedre vid marken i gamla tillbyggnadens nordvästra
hörn, vilken tillbyggnad bortrefs, då tornet byggdes.” Den till-
byggnad på vilken Löfgren syftar, torde ha utgjorts av nedre
våningen till ett i början av 1700-talet delvis nedrivet torn, som
fram till 1857 användes som vapenhus. Av inskriften är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/25/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free