Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Ännu en futharkinskrift är känd från Möre, nämligen den som
förut fanns i Kläckeberga kyrka. Inskriptionen finnes beskriven
av provinsialläkaren O. C. Ekman i ett brev 1834 till riksantikva-
rien J. G. Liljegren. Ekman skriver: ”Norra kyrkoväggen, gan-
ska tjock, utan fönster, lit:aa (se fig. 23), uppmurad af wanlig
gråsten och andra ohuggna stenar, skulle nu förses med fönster,
då ungefärligen midtpå samma vägg i äldsta delen af denna
kyrkobyggnad fanns en Niche No. 1 (se fig.), stor som ett
vanligt kyrkofönster, hwilken Niche war betäckt med en yttre
mur inåt kyrkan, och dess bakgrund utgjorde yttre kyrkoväg-
gen. Midt i denna Niche satt en sandsten lit:b (se fig.), i wilken
war huggen en öppning tolf tum hög, och motsvarande bredd,
af figur som No. 2 (se fig.) Denna halfcirkelformiga öppning
gick twärtigenom stenen, som satt ytterst i muren, så att genom
öppningen kunde dagsljuset inkomma i kyrkan, innan den före-
stående muren uppdrogs, men nu war den så wäl med murbruk
tilltäppt, så att den ej kunde förmärkas på yttre sidan åt kyrko-
gården, förrän wid rifningen, och inåt war den undangömd
af den omnämnde förestående muren. Öppningen i stenen är
med omsorg uthuggen, och synes ej någon infattning deri.
Byggmästaren trodde, att den warit en skottglugg.? I det mur-
bruk, som uppfyllde öppningen No. 2, stodo med en pinne in-
grafne runor i den ordning, som medföljande papper visar (se
fig.), och hwilka aftecknades af Byggmästaren innan muren
refs. Han ville tolka dem med: Futhor gned dörren”. (!)
Inskriften löd: futhorkhnia thork . Thork kan hava varit bör-
jan av ristarens namn, Torkel e. dyl. Hela inskriften har väl
tillkommit samtidigt med kyrkan, som uppförts någon gång un-
der den äldre medeltiden. Fig. 23.
Från Hossmo äro två runinskrifter kända, fig. 25—27, den ena
på ett obetydligt fragment av en rungravkista, påträffat i stig-
luckans golv, den andra på en dopfunt, som 1877 skänktes till
Statens Historiska Museum i Stockholm. Funten är av sandsten
och består av två delar cuppa och fot. Den är 85 cm. hög och har
en inre diameter av 47 cm. Längs cuppans övre kant löper en del-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
