Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
| ?
ja
Men för 1600-talet är detta ett svårt problem. Vi känna en hel del
namn på lokala hantverkare och nämna vi några av dessa namn, är
det bara som en gissning att även deras verkstäder äro represente-
rade bland vad som bevarats. Vid 1600-talets början nämnes sålunda
Gierdt Belätesnidare, som 1625 gjorde ”stolar” till Kalmar kyrka,
och från en senare del av århundradet känna vi snickaren Jonas och
målaren Peter Bundie, vidare snickaren Nils Rosenbom, snickarna
Johan och Christopher Röhl samt den berömde snickaren och bild-
huggaren Baltzar Hoppenstedt, stamfader för en i kalmarortens
historia mycket bemärkt släkt. Från 1700-talets början känna vi
bl. a. Peter Buschberg, en produktiv man, som tillbragt sina läroår i
Karlskrona, där han 1715 gjorde sitt mästerprov. Buschbergs äkten-
skap är lärorikt: han gifte sig med Elisabeth Klinga, som tidigare i
tur och ordning varit gift med två kalmarsnickare Johan Röhl och
Johan Lidman — en utmärkt illustration till den kontinuitet inom
verkstäderna, som giftermålen inom yrket medförde.
Flera av de nu nämnda namnen äro utländska; släkten Bundies är
skotsk, Röhlarna kommo från Lubeck och Hoppenstedt var även tysk,
Särskilt under 1600-talet vimlar det av tyska namn i vår hantverks-
historia.
Den huvudsakliga gången av svensk stilhistoria under 1600-talet
och 1700-talets början är väl känd. Århundradets första hälft brukar
gå under den stilhistoriska benämningen ”yngre vasatid” och känne-
tecknas genom möbler av huvudsakligen holländsk och dansk stil och
tyg. Skåp och även andra möbler ha en påtaglig arkitektonisk upp-
byggnad i renässansens kynne, där pilastrar och bågfält äro de mest
utmärkande detaljerna. Praktmöblerna ha ofta en rik skulptural
dekoration i relief med ornament och figurer. Mot periodens slut får
snideriet alltmera den s. k. broskornamentikens karakteristiska for-
mer. De reliefskulpterade vasatidsmöblerna känneteckna mera Syd-
sverige och Danmark än övre Sverige.
Efter 1650 begynner så den karolinska tiden och stilen, vilken äger
en avsevärd livslängd; dess slut brukar sättas till omkring 1720, men i
vår landsända dröjer den sig säkerligen kvar ännu längre, rentav tills
den franska rokokon på allvar sätter in vid 1700-talets mitt. Den har
då under 1720-talet och följande årtionden uppblandats med den ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
