Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
1. Tiden 1724—235. Brukets tillkomst.
I våra sydligare provinser saknas, som bekant, brytvärda bergmal-
mer, men under urminnes tider hade befolkningen till husbehov till-
godogjort sig den i sjöar och vattendrag ganska allmänt förekom-
mande järnockran, populärt benämnd sjö- och myrmalm, och särskilt
var detta förhållandet i Småland, där dock konsten att i blästerugnar
ur nämnda malmer utvinna smidbart järn under ett eller annat år-
hundrade varit förgäten.!) Emellertid hade man ej alldeles avglömt
att sådan företagsamhet tidigare bedrivits, och var det väl hågkom-
sten härav, som kom en gammal länsman i Kalmar län, Jonas Erics-
son, att i början av 1700-talet insamla uppgifter om ockrans före-
komst i vissa socknar av länet liksom ock att för förekomsten ifråga
intressera en lämplig person, näraligen herren till Ebbetorps egendom
vid Kalmar, lagmannen i Nerkes domsaga, Gustaf Fredrik Rothlieb,
sedermera landshövding i Kronobergs län, vilken i sin tur lyckades
med sig associera först landshövdingen i Kalmar län, generalmajoren
och friherren Georg Wilhelm Fleetwood samt något senare handels-
mannen och illitterate rådmannen i Kalmar Caspar Hoppenstedt.
I augusti 1724 ingingo herrar Fleetwood och Rothlieb med en skri-
velse till Bergskollegium,2) i vilken de anhålla om rätt att i Made-
sjö socken få anlägga masugn och hammare. Redan i september må-
nad samma år avgiver bergmästaren Hindric Schnack av kollegium
. infordrat yttrande, i vilket han vitsordar, att myrmalm ”til een stor
myckenheet” fanns såväl i Madesjö som i Kristvalla socknar, att stora
skogar, som ej voro anslagna till kolning åt andra bruk, förefunnos i
orten, särskilt i Kristvalla socken samt att vid Rås och Kvarnkulla i
Madesjö socken fanns ett med vattenfall i Orraforsån väl försett och
för bruksanläggning i övrigt mycket lämpligt ställe.
Den 11 maj 1725 upplåta fyra personer,3) ”rätte skatte ägare til
"före nämnde Rååsa 1 helt hemman i Madsiö Sochn — förenämbde
gambla qgwarn med des uhråldriga stånd och jordpiatsar til bruket
1) Angående sjö- och myrmalmers bildning, förekomst och användning se:
En bergsbok till Carl Sahlin, sid. 145. Sthlm 1921.
2) I Riksarkivet Bergskollegii brev, suppliker och rannsakningar, akt 780.
3) Bergskoil. brev, suppliker och rannsakningar, akt 821, se Bil. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
