Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
el
svartsmide, vartill räknades: band- och bultjärn, billar, ”fotringar”,
hästskor, plåtar, släggor, spadar, spik, städ, sågblad, söm och yxor.
Till bruket hörde förenämnda inrättningar för järntillverkning samt
dessutom: två sågar, kvarn, brännvinsbränneri och lantegendom.
Att bruksrörelsen under denna tid lönade sig och till och med läm-
nade en liten vinst, framgår av de bevarade räkenskaperna, som för
år 1814 redovisa en vinst av 898 rdr samt för 1817 av 1,498 rdr, och
då var ej endast brukets reparationer och nybyggnader debiterade
utan även ägarinnans alla privata utgifter likviderade, varför belop-
pen betyda ett rent netto.
De löner, som denna tid utgingo till brukets anställda, voro ej höga,
men människorna voro ej heller bortskämda, hade de endast tak
över huvudet och därtill så mycket, att de något så när kunde hålla
hungern ute, voro de nöjda. Såsom alldeles självklart var, att alla
bruksarbetare och övriga anställda skulle hava fria bostäder, ved,
potatisland och därtill fingo de köpa brödsäd synnerligen billigt — till
en sjättedel eller högst en fjärdedel av i orten gällande priser. År 1814
hade den ene stångjärnssmeden i inkomster: för ackordssmide 174
rdr, i form av brödsäd 87 rdr, eller tillsammans 261 rdr rgs, den andre
stångjärnssmeden summa 249 rdr och knippsmeden 173 rdr. En för-
dräng hade i lön 43 rdr, i såvelpengar och spannmål 86 rdr samt fyra
par skor värderade till 8 rdr, eller tillsammans 115 rdr. Och slutligen
hade en dagsverkare, som under förenämnda år gjort 29715 dags-
verke, en inkomst av 78 rdr.
Brukets åbyggnader förbättrades och utökades under den ifråga-
varande tidsperioden rätt avsevärt. Så uppfördes år 1812 ett nytt såg-
verkshus, 20 X 714 alnar stort; 1813 en ny ladugård för 32 kreatur,
stor 79 X13 alr och i vinkel 52X13 alr; 1815 ombyggdes en kvarn,
1715 X1216 alr; 1818 uppfördes ett nytt spannmålsmagasin i två
våningar, 18X 1215 alr, och år 1819 en vagnbod, 815 X815 alr stor.
10. Tiden 1819—38. Ägare: Lovisa Hildebrand!), arrendator:
I. Hildebrand.
För tidsperioden 1819—38, då Isac Hildebrand arrenderade bruket,
föreligger endast uppgifter över dess tillverkningar, nämligen för år
DD Familjens namnform vacklar 1811—20, men efter 1820 bibehåller endast
äldste sonen namnformen Hildebrandsson — se för övr. Bengt Hildebrand:
Bror Emil Hildebrand (i Fornvännen 1934, sid. 289, not. 21).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
