Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Petter Ram, som år 1817 förutom sin med tjänsten förenade ranson
köpte 4334 knr brännvin (c:a 115 liter).
År 1854 nedrevos knippsmedjan och brukskvarnen för att i för-
storat skick på ungefär samma tomter uppstå i form av ett nytt manu-
fakturverk, 30X14 alr stort, med blåsmaskin, två härdar och tre
knipphammare, således en hammare mera än förut, varförutom sam-
ma år den s. k. Kvarnkullakvarnen om- och tillbyggdes till 36 X14
alr storlek samt försågs med fyra par stenar, i st. f. två förut, och
ett siktverk. Med kvarnen sammanbyggdes mjölnarstuga om förstuga
och tre rum. :
Ända sedan 1800-talets början och förmodligen ännu tidigare hade
bruket ägt tvenne sågar, benämnda Flerohopps bruks såg och Kvarn-
kulla såg, vid vilka försågades timmer för såväl brukets som utom-
ståendes räkning. Legosågningen var troligen ej vidare betydande, då
vinsten härav endast uppgick för år 1813 till 119 rdr, 1817 208 och
1324 58 rdr bko, men behovssågningen kunde nog vara rätt så bety-
dande de år, då man hade stora byggnader förestående. Längre fram
i tiden utvidgades denna rörelse till att omfatta jämväl virkesförsälj-
ning i den mån detta ej behövdes för brukets egen räkning. Några
siffror från åren 1838—48 kunna belysa sågverksrörelsens omfatt-
ning, då där av bräder och plank tillverkades 16,150 st. i medeltal per
år, men denna siffra sjönk för åren 1849—358 till 6,800 st.
Brukets affärer under ifrågavarande decennium torde icke hava
varit vidare lysande, vilket framgår av ett yttrande av Fehr, som år
1855 skriver ”sedan 1849, då Dufva tillträdde, har jag för inköp av
tackjärn och andra järneffekter utgivit över 6,000 rdr rgs utan att
fått den ringaste ersättning för detta förskott”, och jämväl därav, att
den andre delägaren under åren 1849—58 måst satsa i kapital 4,292
rdr bko och dessutom fått eftersätta räntor med 2,356 rdr.
År 18357 d. 17/8 fann Bergskollegium för gott att ”för manufaktur-
smidet vid Flerohopp fastställa den därstädes begagnade stämpeln
FRH”.1)
12. Tiden 1859-66. Ägare: I. Hildebrands arvingar. 1866—80
Ägare: C. A. Fehr.
Sedan kammarrådet Fehr redan år 1830 utlöst sin svärmoder från
hennes giftorätt i bruksegendomarna, varvid han tillöst sig 1/;, mtl
TD Enl. Bergskoll. protokollsutdrag sagda dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
