Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
liga hörnen. Slutligen återstår att konstatera, att vi även i denna
byggnad ha två gästrum i övervåningen.
Om vi därefter vända vår blick mot den ståtliga garveribyggnaden
(D), finna vi i dess bottenvåning två stora drivhus med sammanlagt
sjutton s. k. drivkar, där barkbehandlingen för ovanlädersberednin-
gen äger rum.!) I det södra rummet står dessutom den falsbock, som
användes vid den s. k. barkfalsningen, och här har man även en eld-
stad, varest man kokade tran och talgsmörja, som sedan användes
uppe på verkstaden. Den i läderboden utprickade disken fanns här
endast före garveriets utvidgning, då man där förvarade och försålde
sulläder. I övervåningen är verkstaden det viktigaste rummet. Där
finns först och främst tre stora arbetsbord, försedda med skivor av
kalksten. Det var vid dessa bord, som den slutliga färdigberedningen
av lädret ägde rum. Två falsbockar för den s. k. finfalsningen, två
bockar för upphängning av lädret under arbetet samt i nedre vänstra
hörnet en sträckbom för skinnberedningen fullbordade verkstadens
möblering. I de båda tunnorna överst t. h. förvarades svärta och i
tunnan i motsatta hörnet, liksom i den på det ena bordet, hade man
talgsmörja. I byggnadens norra del ligger den stora mangelboden,
varest man hade en sullädersmangel med dess stenskiveförsedda bord.
Mellan de båda rummen slutligen, finna vi en liten gesällkammare,
möblerad med ett bord, en stol och tre sängar!
Lämna vi så garveribyggnaden och närma oss åstranden, komma
vi först till det under 1870-talet byggda s. k. skav- och färghuset (E).
Det närmaste rummet är färghuset, som ej har något med färgeri i
vanlig bemärkelse att göra, utan har sitt namn av de därstädes i gol-
vet nedsatta s. k. färgorna, stora rektangulära kar, i vilka en viss
barkningsprocess i sullädersberedningen äger rum. I svällen, ett av
rummets kar, fortsättes den i färgorna påbörjade processen. I nästa
rum, skavboden, ej endast skavde man hudarna vid de s. k. skavbom-
marna, utan man falsade dem även här på en falsbock, som vi se t. h.
1) Liksom tidigare kommer här endast att ges vissa antydande förklaringar
angående de tekniska förfaringssätten. Den för en mer systematisk teknisk
redogörelse intresserade läsaren hänvisas till Erik Andréns uppsats ”Vimmer-
bygarveriet på Skansen” i Nordiska museets och Skansens årsbok 1935, samt
till John Granlunds uppsats ”Garveri och läderbod” i Svenska Kulturbilder,
Ny följd 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
