Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
om skavbommarna. Här fanns även en pyr (närmast dörren i väster),
där en illaluktande uppslamning av hönsgödsel m. m. fick taga ur hu-
darna den kalk, som de fått på sig i kalkarna. Den andra halvan av
denna lår utgjorde en s. k. vek, ett kar vari hudarna fingo ligga och
mjukas upp (”vekas”) i vatten, innan den första behandlingen be-
gynte. Det stora karet t. h. var en s. k. smultlår, och där fingo hudar-
na hänga och undergå en slags förruttnelseprocess, som resulterade i
att håret med lätthet kunde avtagas. I det tredje rummet slutligen
ha vi fyra stora dubbelkar, de s. k. kalkarna, varest man medelst en
kalklösning förberedde hårets avtagande, således en paralleliprocess
till den nyss omnämnda smultningen, men ej använd vid sullädersbe-
redningen som denna. I detta rum finns slutligen i ena hörnet en av-
balkning, varest man tillsvidare kastade horn, klövar och limläder.
Såväl denna som nästföljande byggnad hade, som vi se å tavla och
fotc, en övervåning, och denna användes för torknings- och diverse
förvaringsändamål.
På vägen till nästa byggnad böra vi lägga märke till en ångledning
(K), som tjänade till att uppvärma skav- och färghuset. Den kom-
mer från det likaledes på 1870-talet uppförda s. k. pannhuset (F), i
vilket vi nu inträda. Här passera vi först ett brygghus och komma
därefter till pannrummet, där vi finna garveriets modernaste anord-
ningar, ångpannan, vartill vatten pumpades från ån, en ångmaskin
(i nordost) och en av denna driven barkpress. Medelst den sistnämn-
.da förvandlades den använda barken på ett effektivt sätt till bränsle,
varmed ångpannan i sin tur eldades. Nästa rum utgör ännu ett driv-
hus, med åtta drivkar. I ett litet särskilt rum förvarades syror och
andra kemiska garvmedel, ty så långt kom man i moderniseringen,
även om man aldrig hann fram till läderfabrikernas maskinella ut-
rustning. Slutligen ha vi det lilla tillbygget med de båda bodarna för
resp. råläder och bark.
Även källarbyggnaden (G) användes i garverirörelsen, i det att
dess största del utgör ett lädermagasin. Den mycket stora karbacken
upptages av strökar för sulläder, där själva barkningen av sullädret
äger rum, dels av den gamla, runda sorten (I) och dels av de moder-
nare, fyrkantiga lårarna (H). En ångledning (K) från pannhuset
förlängdes medelst en slang och åstadkom det tryck man behövde
för att suga ut musten ur barklagen i kar och lårar, varefter det er-
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
