Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
allmän, att kunde inte Peter Fribytare bota dem, så återstod inte
annat än kalla prästen och bereda sig på döden. Fribytare gällde
dock aldrig för ”klok gubbe”. Han skrev sina recept på latin och de
expedierades i vanlig ordning på apoteken. Hans rykte spred sig så
småningom utöver Ölands gränser, och bland sina patienter räknade
han även kända kalmariter. Så lyckades han bota stadsfiskal Kind-
bom i Kalmar, vilket blev av framtida betydelse för Fribytaren. Till
det låga båtsmanshemmet i Runsten kommo med tiden allt efter som
Fribytares rykte som läkare blev stadfäst många hjälpsökande icke
blott från Öland utan även från andra sidan sundet. Men till de för-
mögnare, särskilt i Kalmar, kom lille Fribytaren på kallelse. Där
vankades ju också frikostiga gåvor, ty Fribytare begärde ingen be-
talning för konsultationerna. Bland ölandsbönderna var den vanliga
tributen en 25-öring, ibland 50 öre eller mer.
Men Fribytares praktik sågs med oblida ögon av läkarna i Kalmar
och Borgholm. Han blev stämd för kvacksalveri, men han blev inte
fälld av häradsrätten till straff, sedan Medicinalstyrelsen granskat
hans recept. Vid rätten hade han också den bäste sakförare, som stod
till buds, nämligen riksdagsman Anders Peter Danielsson i Dyestad.
Dessutom företeddes inför häradsrätten en massa intyg till Friby-
tares förmån, bl. a. från den förut nämnde stadsfiskal Kindbom i
Kalmar. Fribytare beskrives som en glad och vänlig man, full av
lustiga och skämtsamma infall. De senare åren av sin levnad förde
han en mera obemärkt tillvaro. Han dog 1908 i en ålder av 89 år.
Kämpe, en äldre broder till Fribytare sysslade också som läkare,
men hans patienter utgjordes av djur och som veterinär var han an-
litad i många socknar. Under sin tjänstgöringstid i Karlskrona hade
han förtroendet att fungera som officerskock, och om Kämpes bra-
vader i denna egenskap berättades många historier, rikt utsmyckade
av mustig folkhumor, ty Kämpe var en stor spjuver. Under vårarna
var han mest upptagen med att kastrera unghästar. En gång besökte
han i detta ärende en för nykterhet ivrande kyrkoherde. Kämpe slog
vad med några likasinnade karlar, att han skulle få prästen att be-
stå ett halvstop brännvin, innan förrättningen började. Drängen går
ir och begär spriten men förgäves. Till slut går Kämpe själv in i
köket och säger till jungfrun, att han inte kan utföra operationen
utan det begärda måttet. När kyrkoherden återigen anmodas att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>