- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / III. (1902) /
7

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slagnes sten” eller ”en stridsam kämpes sten”. En tredje tolkning
anser namnet vara en förvrängning af ett annat ord och öfversätter
det ”sten vid vägen”.

Efter denna öfversikt öfvergå vi till en redogörelse för
häradets fasta fornlämningar, hufvudsakligen efter anteckningar, gjorda
åren 1886 och 1887, då arkeologiska undersökningar här
företogos af författaren till denna uppsats, på bekostnad af Kungl.
Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien samt Kalmar läns
fornminnesförening. Fornlämningarna äro ordnade socknevis.

Västerviks socken.



1. Enligt Sivers[1] fanns år 1677 vid Spårösund en liten skans,
”som för lama anstalters skull litet eller allsintet uträttade”. —
Västervik blef nämnda år i början af september brändt af
danskarna.

Om denna skans heter det hos Sivers s. 148 ff.: ”Vid
Spårösund var väl på den bergaktiga holmen anstalt gjord till en liten
skans; där voro också några bönder dit kommenderade, så till att
arbeta som till att göra annan tjänst. Några små stycken, som
rådmannen Johan de Rees hade ditlånt, och en stadstrumma, som
en gosse (hvilken uti ett rådstuguprotokoll kallas Ritzigers pojke)
skramlade på, kunde föga skrämma och afhålla fienden. När denna
kom och under starkt beskjutande landsteg, förskräcktes våra
bönder och alla de på skansen voro, löpandes alla sin väg; hade ock
ringa krut men inga kulor i förråd. Därmed tog fienden bort
skansen”.

2. ”Midt emellan Spårösund och staden, en half mil från
hvardera stället”, var enligt samme författare[2] ”den bekanta
Lindholms skans belägen, uti Lucerne-fjärden, uppkastad af sten, torf,
grus och bjälkar på en liten kringfluten holme”. Denna skans
byggdes år 1719 för att skydda staden mot ett befaradt anfall af en
rysk mordbrännarflotta.

3. ”Väster om denna Lindholms skans, allenast ett litet stycke
därifrån, äfven uti Lucernefjärden”, låg Torkilsborg,[3] ”Uppå en

[1] Sivers, Västerviks stads historia och beskrifning, s. 315. Detta
arbete är tryckt år 1758.
[2] Sivers, anf. arb., s. 315 f.
[3] Sivers, anf. arb., s. 316. Jfr. om dylika borgar Kalmar
Fornminnesförenings Meddelanden, I. Huruvida spår ännu finnas kvar af
Torkilsborg, är författaren till denna uppsats obekant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/3/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free