- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / III. (1902) /
54

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

Denna förteckniug kan ej göra anspråk på att i allo vara
korrekt, enär gårdarnas och hyarnas namn under en 4 å 500 år
undergått rätt stora förändringar. Möjligt är, att några namn helt och
hållet försvunnit, enär de stundom blifvit ödehemman, och, sedan de
på nytt börjat blifva odlade, blifvit lagda till andra hemman eller
fått andra namn. Vid uppgörande af förteckningen har förf. följt
donationsbrefven, klostrets uppbörds- och utgiftsbok samt Srecnskt
Postlexikon.

Hvad angår de inkomster, som klostret dragit af sina
jordagods, torde, som allmänt omdöme, kunna sägas, att inkomsterna ej
varit särdeles stora. Som man ser af klostrets räkenskaper,
utgjordes jordräntorna dels i penningar, dels i naturaprestationer t. ex. hö,
ved, matvaror o. d. De gårdar, hvilka klostret under tidernas lopp
erhöll af rika godsägare och andra personer, voro i allmänhet
landbo- (arrende-) gårdar. Jorden tillhörde visserligen egentligen
jorddrotten, men landbönderna hade en viss ärftlig besittningsrätt och
förfogade ganska fritt öfver gården samt betalte blott ett tämligen
lindrigt arrende. Om man undantar detta arrende, var det föga
skillnad mellan själfägande bönder och landbönder. När nu en
landbogård bortskänktes, bestod gåfvan egentligen blott uti arrendet
eller jordräntan, hvarför denna i regel står utsatt i donationsbrefvet.
Så t. ex. räntade Erengisle Sunessons till klostret skänkta gårdar
tillsammans 40 mark vadmal. Landbonden behöll sina forna
rättigheter under den nye husbonden, och arrendet höjdes i regeln icke.
Det kunde tvärtom vara detsamma flera århundraden igenom. När
man nu här och där ser jordräntorna för nunneklostrets gårdar
utsatta och iakttager, till hvilka obetydliga belopp, de utgingo, kommer
man naturligen till den slutsatsen, att klostrets inkomster af dess
många jordagods i det hela taget måste ha varit tämligen klena.
I klostrets uppbörds- och utgiftsbok för år 1478 finna vi följande
anteckning: ”In die kKduardj confessor. thaa satom wy brodhers
Hans ok brodher Enewaldh medh systromen öffver priorisse syster
Katrine rekenskap ok tha war opbyrdhen 214 mark ok 19 örtinger,
wtgifften 431 mark”. Härmed menas kanske uppbörden i kontanta
penningar, dessutom intflöto andra inkomster i form af
naturaprestationer. Med mark menas här troligen mark penningar och ej lödig
mark, hvars värde i våra dagar uppgår till minst 300 fr. På en
lödig mark räknades mot slutet af 1400-talet 10 mark penningar;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/3/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free