Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltså motsvarar en mark penningar 30 Ar.) Inkomsten var
således ej stor, och affärsställningen var tydligen klen att döma af den
betydande kassabrist, som detta år förefanns, Man ser af
räkenskaperna, att jordräntorna mycket ofta ej influtit ordentligt; från många
gårdar kom blott en del, från andra ingenting alls. Detta berodde
äfven delvis på bristande förmåga hos landbönderna, enär under de
ständiga krigen och fejderna många gårdar brändes eller utarmades.
Man har äfven exempel på att klostret gjort betydande förluster
genom underslef af oredliga uppbördsmän. År 1486 nämnes en
dylik, som hette Per Aatthzson. Han uppbar och förskingrade
detta år landgillet (jordräntan) från Uppland, Småland, Möre och
Öland så när som på 16 mark samt 8 mark, hvilka priorissan
Karinn Possa (Posse?) själf uppbar. Till följd häraf var klostret
vid denna tid utan alla tillgångar, i synnerhet lifsmedel. Priorissan
måste därför lägga ut af egna medel för klostrets behof. Hon sålde
sitt silfverstop för 32 mark, hvarjämte brodher Thomas, antagligen
präst i klostret, sålde en liten monstrans?) för 60 mark?). Klostret
har säkerligen haft många personer att draga försorg om såväl
nunnorna som de i klostret anställda prästerna samt manliga och
kvinnliga tjänare. Enligt räkenskaperna utlämnades äfven från klostrets
förråd korn till utsäde åt somliga af dess underhafvande. Man kan
således förstå orsaken, hvarför klostret år 15047) kallas ”thet fattiga
Systra-Clåster vid Kalmarnom”.
Återstår uu att något redogöra för lifvet inom klostret samt
dess invånare. I spetsen för klostret stod priorissan (motsv. priorn
inom brödraklostren af dominikanerorden). Hon var ofta en kvinna
af förnämlig släkt, t. ex. Margareta Göstafsdotter, och kallades frn,
hvilken titel eljest blott gafs åt riddarnes hustrur. Till hennes
sysslor hörde att hafva ledningen af klostrets såväl andliga som
världsliga angelägenheter. Gudstjänsten, med dess olika mässor,
morgon-, afton- och själamässor m. fl. sköttes naturligen af de vid
Ho Bit oannat i Östergötland och Småland gångbart mynt var den
gutniska marken, som var alldeles underhaltig. I mark penningar ==>=3
gutn. mark; alltså var omkr. år 1496 I gutn. mark ==10 kr.
Silfvervirdet var vid dema tid ungefär tio gånger högre än nu. (Tlustr. sv.
historia, I, sid. 475. Hildebrand, Sveriges medeltid, I, sid. 9422
?) Relikgömma; det kärl, hvari det invigda brödet (hostian)
förevisas för menigheten vid den katolska gudstjänsten.
> Klostrets uppbörds- och utgiftsbok för detta år.
+) Riksens råds bref, mars 1504. (Frig. saml)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
