- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / III. (1902) /
80

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

FER pressen ÅR
12: St Pe osann wmlpta tens 0 AS
bg den OL PCN. ”eo mirernasnenkgn. ÅL

Summa 179 man,

hvaraf 10 då voro sårade.

Amiral var förenämnde Jakob Jakobsson, och hans närmaste
man hette Kristofer Olofsson. Bland skeppskaptenerna må nämnas
Lasse Bröms och Elfsborgs Lasse Pedersson, hvilka synas hafva
ätnjutit större förtroende än de andra.

Under striderna till lands och sjös fortgingo danskarnes
belägringsarbeten. För dessa följdes hären af en särskild arbetsafdelning,
mest bönder, men äfven knektarne arbetade med hacka och spade.
Kristian IV var själf öfver allt med, uppmuntrande de sina. ”Hans
K. M. vill alltid vara den främste och aktar ingen fara”, skref hans
vän och stabschef Breide Rantzau. Den största skyndsamhet var
ock af nöden; man kunde ju när som helst vänta, att Karl IX skulle
komma staden till undsättning, och då kunde ställningen blifva
brydsam nog. Breide Rantzau hyste i detta hänseende stora
farhågor. ”Hvad utsikt vi hafva att eröfra staden”, skref han den 9
maj till den hemmavarande kanslern, ”kan jag icke skrifva dig till
och är att befara, att, så framt de andra icke rycka fram från
Halmstad, den svenska makten blifver sänd hit och vi blifva belägrade i
ryggen, att hamnen med provianten tages ifrån oss, så att vi få
läta både stycken och gods stå och slå oss igenom, som vi bäst
kunna”.

Danskarnes angrepp var hufvudsakligen riktadt mot kurtinen
(vallen) mellan västra och nordvästra bastionerna, där grafven låg
torr. Arbetet i löpgrafvarna medförde stor manspillan, då platsen
behärskades af slottstornens kanoner, men fortgick oförtrutet, och snart
stod man endast 20 meter från vallen. Å denna vidtogos under
tiden förberedelser för försvaret. 1 myckenhet uppfördes dit
tjärtunnor samt halm, näfver och andra brännbara ämnen, hvaraf
kvinnorna i fiendens åsyn bundo kransar, som de sedan doppade i tjära,
hånande tillropande de danska soldaterna, att de skulle få dem
brinnande om halsen, när de kommo närmare.

Sedan danskarne fått sina löpgrafvar tillräckligt nära vallen,
anlades breschbatterier, från hvilka vall och mur beskötos, till en
början dock utan synnerlig verkan, hvarför konung Kristian beslöt
att försöka ett minangrepp. Ledarne för detta, de enda i lägret,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/3/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free