- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / III. (1902) /
82

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 9 timmar prisgafs staden åt plundring, hvarvid de största
grymheter begingos af de råa legoknektarne, hvilkas förbittring öfver
det sega motståndet stegrades genom felslagna förhoppningar om
rikt byte. Kalmar stad var ej längre så välmående sora förr, då
dess rykte gått vida omkring, och all dyrbarare egendom hade förts
in på slottet — äfven kyrksilfret var räddadt. I sin förbittring
ihjälslogo danskarne alla svenskar de kunde få tag i, och dessa voro
ej få. Bland de mördade voro ock många kvinnor, som ej i tid
sökt sin räddning på slottet. Icke ens i kyrkorna skonades de
olyckliga. Särskildt berättas, att en af stadens borgmästare, som i
stadskyrkan iklädt sig prästdräkt och låtsade skrifta några kvinnor,
blifvit jämte dessa mördad vid själfva altaret. Afven andra uppgifter
hafva att förtälja om likartade våldsgärningar. Den grymhet, med
hvilken soldaterna for fram, sökte man sedan från dansk sida bemantla
med påståendet, att borgarne förgiftat vattnet i brunnarna och
efterlämnat i husen förgiftadt bröd. När soldaterna härmed sökte stilla
sin hunger och törst, skola de hafva blifvit liksom sinnesförvirrade
och vilda, så att de knappast kunnat styras af sina egna officerare.
En författare undrar emellertid, om icke orsaken till denna
sinnesförvirring snarare får sökas i de vin- och ölfat, som under
plundringen i riklig mängd anträftades i källrarna. Säkert är, att en
stor del af stadens försvarare blefvo dödade dels vid stormningen,
dels sedan i husen och kyrkorna. De, som funnos i lif efter
plundringen, togos till fånga.

Förlusterna denna sorgliga dag voro å ömse sidor ganska stora
men uppgifvas högst olika af skilda författare”). Af försvararne
återstod å slottet en besättning af bortåt 1,000 man, af hvilka dock
100 voro mer eller mindre svårt sårade; häri inberäknas dock ej
de räddade borgarne.
sig in på slottet. ”Denna uppgift”, säger han, ”är liksom flera andra
af samma slag om Sven Håkanssons bragder under Kalmarkriget
hämtad från samtidiga anteckningar i Madesjö kyrkobok i Frigelianska
samlingarna på Kahnar stifts bibliotek”. Ser man emellertid efter i
Frigelianska samlingarna, finner man, att anteckningarna om Sven
Håkansson äro gjorda af prosten Petrus Frigelius, som vid midten af
1700-talet var kyrkoherde i Madesjö. Fr. uppgifver uttryckligen såsom
sin källa gängse sägner i församlingen sÄmt muntliga meddelanden af
bonden Jon Persson i Kvarneslitt, en gammal man, som var gift med
Karin Månsdotter, Sven Håkanssons sondotters dotter.

+”) Bland stupade danskar nämnas kompanianförarne Kasper
Mildnitz och Melkior Rantzau,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/3/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free