Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
anfallet — detta skulle ägt rum den 15 juni — lyckades en af
ståthållarne på slottet, amiralen Jakob Jakobsson, sjöledes smyga
sig ut och uppnå det svenska lägret. Denne afrådde på det
bestämdaste angreppet, och, då konungen följde hans råd, blef det
gynnsamma tillfället försummadt; danskarne fingo en högst
kärkommen frist.
Frågar man efter anledningen till detta uppskof, finner man,
att den ej gärna kan hafva varit någon annan än den svenska
flottans bortovaro från sundet och däraf följande omöjlighet för Karl
IX att komma i förbindelse med slottet. Konungen hade visserligen
omedelbart efter uppbrottet från Örebro gifvit stränga befallningar,
att de afdelningar af flottan, som befuuno sig i Stockholm och
Nyköping, genast skulle utrustas för att gå till Kalmar och där
samverka med landtbären, men, när han framkom till kusten, syntes
icke ett spår af någon svensk flotta. Den enda hjälp på sjön, som
strax kunde påräknas, utgjordes af några öländska småbåtar, och
med dessa måste han tills vidare reda sig, så godt han kunde.
Som Karl IX väl insåg, att Kristian IV:s afresa från Kalmar,
hvarom han genast fick underrättelse, endast afsåg att så skyndsamt.
som möjligt skaffa förstärkningar, beslöt han i sin ordning att öka
sin härstyrka. Redan den 12 juni fick marsken, Jesper Mattsson
Kruus, som då befann sig i Västergötland, en allvarlig befallning
att oförtöfvadt draga till Kalmar. Samtidigt hade den danske
marsken, Sten Maltesen Sehested, fått sin konungs befallning att med
alla disponibla krafter skynda den östra hären till undsättning, och
därmed började en kapplöpning de båda marskerna emellan, hvem
af dem som först skulle komma fram till Kalmar.
Vid Kalmar levererades under tiden ständiga småstrider, af
hvilka kampen på Kvarnholmen natten mellan den 21 och 22 juni
torde hafva varit den betydligaste. Danskarne hade förlagt ett
kompani fotfolk till holmen, och för samfärdseln mellan denna och lägret
slagit en brygga öfver det mellanliggande sundet. För att komma
i förbindelse med slottet anföll amiralen Jakob Jakobsson vid nämnda
tid Kvarnholmen — trupperna öfverfördes i båtar norrifrån —
Danskarne (Peder Hundermarks kompani) jagades öfver bron, och
svenskarne följde efter och kommo därigenom innanför det danska
lägret, men här råkade de på en öfverlägsen dansk styrka under
Joakim Bilow och Blasius Belisarius och måste i oordning draga
sig tillbaka öfver bron, som därvid brast under de tätt packade
skarorna. Endast några få, som nådde båtarna eller kunde rädda sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
