Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
som tjocka ullvantar använda de även i tryckande sommarvärme.
Men de, som bo mellan Föra socken och själva norra udden, kläda sig
i en lika kort men mera åtsittande tröja. Där bära de ock filtmössorna
men merendels omgivna med ett bräm av fårskinn. Bruket av filtmös-
sor är vanligt blott i norra delen av Öland; men i den södra har man
hattar, vilka även de norra ölänningarna icke sällan begagna. Utom
dessa huvudbetäckningar hava ölänningarna även en annan, som är
hopsydd som en hjälm, så att de därmed kunna skydda även ansiktet
mot skarp blåst. Denna kalla de Karpuus. Alla hava slutligen för vana
att stödja sig på en käpp, när de gå. Men i övriga avseenden skilja
sig ölänningarne föga sinsemellan och från andra.
28. Kvinnorna åter hava ungefär samma klädedräkt på hela ön
med det enda undantaget, att de som bo i norr, isynnerhet de yngre,
i likhet med våra stadsflickor svepa om axlarna en tämligen tunn
mångfärgad duk, som ölänningarna kalla Handkläde men stadsborna
Axleskierp. Men i övrigt stämma de fullständigt överens, i det näm-
ligen de gifta, utom att några bära silverkedjor, som hänga ned från
halsen på bröstet, även bruka kappor med styva, utstående kragar.
Men flickorna gå här överallt även med huvudet obetäckt och håret
flätat och prytt med flera olikfärgade band. Sammaledes i övrigt. Se
vidstående teckning.!)
29. För att nu tala om dialekter, så finnas här ganska många och
några av dem blott i bruk i vissa socknar. De flesta sydlänningar be-
gagna den, som anses gemensam för nästan alla svenskar, blott att
de uttala orden med mera kort ton, såsom alla ölänningar hava för
vana. Södra Öland har även icke få av de uttryckssätt, som de norra
ölänningarne begagna, såsom Jale åkerfält, Hörfwa avsöndrad jord,
Hanne och Danne här och där, Fajen och Moja far och mor, Åhlre
årdret, Mörbugen mörebon, skiåll å båten skjut ut båten och otaliga
andra dylika. Men alla de som äro närmaste grannar till Kalmar, tala
bäst, emedan de oftare samtala med köpmännen där, ehuru även de
hava vissa ehuru färre egendomligheter. Men i Repplinge socken vid
västra kusten, i Gierdzlösa vid den östra, märkes största skillnaden och
omväxlingen av de öländska dialekterna. Härifrån ända till Alböke be-
1) Dessa dräktnotiser finnas även översatta av P. G. Vistrand i Meddelan-
den utg. av Samf. för Nordiska Museets främjande, 1895—1896.
06
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
