- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXXI (1943 /
5

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mycket har brustit härutinnan men vi vänta av svensk bygdeung-

dom, att den ser bygdens minnen med nya ögon. Sker så skall inte
längre forngraven rivas för att bli grus på våra vägar, eller för att
öka vår odlingsmark ett stycke. Redan på 1600-talet, under vår stor-
hetstid, insåg man de hednatida minnenas värde som nationella sym-
boler — de skulle vittna för en hel värld att vårt folk var gammalt i
gårde. -
Och att ölänningen och smålänningen är urgammal i gårde, därom
vittna de tusentals fornlämningar från hednatiden, som man upp-
täcker överallt här, och de som finnas under marken och som träda
i dagen vid arbetet i jorden. Dessa minnen omspänna minst 5000 år
— från de i Tjust och Stranda upptäckta lämningarna efter de första
nybyggarnas boplatser, från bronsålderns gåtfulla hällristningar i
Tjust, från järnålderns stora gravfält eller ättebackar, och till medel-
tidens och 1500-talets landskyrkor, borgar och befästningsverk.
Ingenstädes framträda fornminnena så starkt i själva landskapsbil-
den som på Öland, på vissa håll dominera de landskapet fullständigt.
Hur mäktiga te sig inte sådana monument som Tjus hög, Mysinge
hög, Gynge hög, Galgerör, Blårör och allt vad de heta, dessa ståtliga
rör och högar, som gömma forntida stormän! Eller de storartade
gravfälten med högar, rör, stensättningar och resta flisor — Seby i
Segerstad, Ottenby, Klinta i Smedby, Karums alvar, Vi i Källa och
många, många andra. Den höga, vackra åsen på Karums alvar med
vid utsikt och med marken fullsatt med fornlämningar, är en plats
"som ger en verkligt högtidlig stämning.

En skolklass med sin lärare vandrar omkring på det tusenåriga
gravfältet — finns en vackrare syn än ungdomen, framtiden, lyss-
nande och lärande vid sina förfäders grifter. Bär det sig väl, kan ung-
domen där bringas att förnimma något av seklernas sammanhang
och melodi, den melodi som aldrig må komma bort: sambandet med
gångna, förståelsen för bygden och dess förpliktande traditioner,
känslan av att själva marken är helig och har heliga minnen.

Och denna känsla kan komma att vidgas ännu mera, till att om-
fatta hela bygden och dess natur. En bygd sammanfattar åker och
äng, skog och lund, alvar och strandmarker, vägar, byar och gårdar,

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/31/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free