Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerat arbete, en butelj av grönt glas, i Nordiska museet. Osignerade
saker — brännvinsflaska, karaff, vinglas — av traditionen utpekade
som Casimirsborgsprodukter finnas i Västerviks museum samt i pri-
vat ägo därstädes.!)
Det är alltså inte mycket man känner, och detta nya fynd är där-
för av utomordentligt intresse, även om det blott representerar något
enstaka, tillfälligt praktarbete i hyttan. Att döma av vad man vet t.
ex. om 1700-talets Kosta har väl produktionen i huvudsak utgjorts
av fönsterglas och i mindre grad av småglas.
Det var år 1755—56 som greve Mauritz Casimir Lewenhaupt och
medintressenter erhöllo privilegium på ett nytt glasbruk å Helgsjö
vid Casirmirsborg i Tjust. Bland intressenterna befann sig bl. a. ami-
ralskan Engel Jägerskiöld, född Ulfclou, och det synes ha varit hen-
nes fader, majoren Henric Ulfclou på Björnö, som satsat större delen
av kapitalet; det förefaller t. o. m. som Ulfclou varit den egentlige
initiativtagaren, ty ekonomen A. G. Barche&us skriver 1775 i beskriv-
ningen över sin ekonomiska studieresa i svenska bygder bl. a. om
. major Ulfclou: ”till dess heder bör ock nämnas at han anlagt Casi-
mirsborgs glasbruk wed Westerwijk med flera allmänheten gagnande
saker”.
Bruket nerlades redan år 1810 — för att skaffa användning för
anläggningen startade greve Lewenhaupt nu en slags kemisk fabrik
där, för beredandet av sprit, olja, hartz, terpentin o. dyl. Den drevs
några år utan större vinst.
Casimirsborgs glasbruk var emellertid jämte det 1742 invigda
Kosta frihetstidens äldsta glasbruk i Småland. Ansatser till andra
anläggningar hade visserligen inte saknats — på 1730-talet planerade
landshövding G. WW. Fleetwood i Kalmar och lagman G. F. Rothlieb
ett sådant bruk i närheten av Lovers alunbruk i Södra Möre, och 1734
erhölle baron von Höpken och handelsman J. R. Bertling privilegium
1) Seitz, H., Glaset förr och nu. Stockholm 1932. Samme förf., Äldre svenska
glas med graverad dekor. Stockholm 1936. — Jag har docent Seitz att tacka
för vänligheten att ställa bilder och uppgifter rörande detta nyupptäckta
Casimirsborgsglas till årsbokens förfogande.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
