Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på ett tydligen aldrig anlagt bruk på Skäggenäs — bakom planen på
ett bruk å Skäggenäs skymtar man också major Henric Ulfclou, och
Casimirsborgsbrukets anläggning är kanske ytterst en frukt av dessa
tidigare planer.
Redan 100 år tidigare hade emellertid ett glasbruk funnits i Kal-
mar län, nämligen det redan så tidigt som 1629 för Johan Glaudius
(eller Glave) och Henrik Herweghr priviligierade bruket vid Böken-
berg i Södra Möre.1) Man har tidigare icke haft fakta för att detta
bruk verkligen existerat annat än på papperet, men under år 1941
gjordes på initiativ av Kalmar museum vissa undersökningar i trak-
ten i samband med Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering i
Halltorp, varvid åtskilliga fynd av glas- och degelfragment från 1600-
talet gjordes, fullt tillräckliga för att bestyrka förekomsten av glas-
fabrikation; den intressanta fyndplatsen kommer att bli föremål för
ytterligare undersökningar, varigenom man hoppas kunna kasta be-
lysning över detta, Kalmar läns äldsta glasbruk, och det näst äldsta
i Småland. Smålands allra äldsta kända glasbruk var det av Carl
Carlsson Gyllenhielm på Trestenshult i Almundsryd anlagda, där mäs-
ter Påvel Gaukunkel från omkr. 1610 och ett par årtionden framåt
åstadkom en efter fynden att döma ganska god glasprodukt.
Som en följd av frihetstidens nyvaknande industriella företagsam-
het anlägges så Kosta, 1741, som f. ö. under ett antal år hade ”glas-
bod” i Kalmar, och 17535 tillkom Casimirsborg. Det verkliga upp-
svinget inom småländsk glasindustri infaller emellertid först med
. 1800-talet.2)
Sedan Casimirsborg nedlagts 1810 existerade i Kalmar län ej nå-
got glasbruk förrän 1826, då J. F. Wentzel erhöll privilegium på ett
glasbruk Simondeboda eller Wentzelholm i Rumskulla sn. 1827 utfär-
dades ett nytt tillstånd, vilket gällde för assessor G. Ugarph och hand-
lande N. O. Liedholm.
1828 drevs bruket med 3 arbetare och produktionen hade ett till-
verkningsvärde av 600 Rdr bko, 1832 hade driften utökats kraftigt,
arbetarantalet var 21 och tillverkningsvärdet 30,000 Rdr bko. De
1) Enl. notiser i Kalmar läns museums arkiv, Westrinska saml.
2) En värdefull källa för kännedomen om svenska glasbruk är disp. Edw.
Strömbergs ”Försök till register över svenska glasbruk”, handskrift, varav
ett ex. i Kalmar läns museum. Denna källa har här ofta anlitats.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
