Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han hette Sven-Ant, den där skojaren, och var Kristians svärfar.
Bönderna mol ibland också åt varandra i byte mot annat arbete
och då således ej för betalning.
När man mol, och det gick bra, kunde man skramla igenom ända
upp till fem tunnor spannmål om dagen på en bra kvarn, som var
väl i ordning med stenar på 12 kvarter, vilket var den vanliga stor-
leken på stenarna. Man kunde mala upp till en halv tunna i timman.
Men när man mol tre tunnor gröpe om dagen, eller till och med inte
mer än en och en halv tunna brödsäd, så fick man också vara nöjd.
August Nilssons kvarn i Bostorp hade tidigare stått i Dörby, men
flyttades till Bostorp. Då hon stod i Dörby, hade hon två ägare,
nämligen Niss-Jans, som bodde i Dörby, och Johan-Svens, som bodde
i Bostorp. De hade inte långt till kvarnen någon, ty de båda byarna
ligger nära varandra. Så löste en av dem ut den andra, och när
August Nilsson övertog gården av Johan-Svens samt gifte sig med
Lina, köpte han kvarnen.
Niss-Jans och Johan-Svens var halvbröder. I regel brukade kvar-
narna hackas en gång om året, och de hjälptes åt med hackningen
under den tid som de hade kvarnen gemensamt. De hade därjämte
en gubbe, som bodde vid kyrkan i Möckleby och hette Peter-Ollen,
till hjälp. Han var sakkunnig i att hacka kvarnar. Han hackade åt
alla som bad honom. När han gick och hackade kvarnar hade han
75 öre om dagen. Bröderna betalade honom detta gemensamt, och
de höll honom också med maten gemensamt, då han hackade kvarnen.
Peter-Ollen var en rolig och munter gubbe. Han var även auktionsropare
och söp rätt mycket. Han var gift, och han och hustrun for ofta till markna-
derna med ett par, tre kor efter vagnen. De sålde eller bytte dem till och från
och tjänade några kronor för var gång. Då satt Peter-Ollan i vagnen och
grät: ”Skall du sälja den. Det är den likaste kon, vi har”, sade hon. De kanske
inte hade haft den mer än en timma.
Man brukade välja en lugn och stilla dag till att hacka kvarnen på.
Det behövdes gärna ett dussin hackor, om de var tre, fyra personer
att hacka. De gick hem och åt middag och brukade då slipa hackorna
på en yxsten, när de var hemma.
Om det var ont om blåst, och det var två, som hade kvarn ihop,
så kunde den ena slå säd på kvarnen om kvällen, och kom så kanske
inte dit på morgonen och mol av den, som han ursprungligen tänkt.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
