Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID DRAG — KANALEN, HAMNEN, VIRKESEXPORTEN.
En historisk händelse av betydelse för näset och skärgården in-
träffar på 1500-talet i och med tillkomsten av ”graven” eller kanalen
vid Drag, som bildar en smal, dikesliknande farled genom näsets
smalaste parti, som här är c:a 175 meter brett. Kanalen är i bottnen
3—1,5 meter bred och har stödmurar av gråsten. Från denna gå
höga, branta slänter uppåt. Namnet Drag antyder, att kustfararna
tidigare här brukat draga sin båtar över land för att slippa den långa
omvägen runt Refsudden. Gustaf Vasa, som ju hade ögonen öppna
för alla praktiska åtgärder till allmogens fromma, beslöt emellertid,
att näset skulle genomgrävas till en farled. Själv hade kungen 1554
glort resor längs kusten för att studera möjligheterna till hamnar
och fiske, och det var väl som ett resultat härav, som hans kanal-
projekt tillkom. I ett öppet brev av 30 nov. 1554 till allmogen i Tuna-
län och Stranda ger han order om denna grävning och vi anföra
brevet ur riksregistraturet: |
Vij Gustaf etc. tilbiude eder dannemän alle, våre och cronones skatskyllige
bönder och menige almoge, som byggie och boo uti Tuna län och Stranda-
härät, vår gunst och nåde tilförende och gifve eder tilkenne, at vij för alles
eders och thet menige beste skuld hafve achtet late grafve en skepzled ige-
nom thet drag, som skiuter utt i siön vedh Skeggenäs, så at I och andre, som
till siös medh båtar till Calmar löpe vele, icke skole hafve behof at löpe utti
uppenbare hafvet medh edre båtar och ther gifve eder utti fahrligheter i så-
dane stortt sval och fahrlige våger, som ther oftest pläger vare, synnerligen
när storm och stortt väder i siön opå färde ähr, utan skole komme medh
edre båtar innenskers alt neder utt medh Smålandzlandet igenom samme dragh
vedh Skeggenäs och sedan genest til Calmar. Och hafve vij befalet vår fougte
på Calmar, at han skal late holle opå then grafning vedh Skeggenäs strax utti
näst kommendes våår, när öppit vatnet blifver, och opå thet att arbetet medh
samme grafning motte thess bättre komme til gångz och snarligen blifve ful-
endat, therföre motte vij bruke the meste hielp ther til, som man kan finne
rådh till, och efter I dannemän alle, som boo utti för:ne häreder, bekomme
stortt gagn och fördel af then leed, som ther grafves och tilpyntes skal, så
vele vij eder hafve förmante, at I och ther til hielpe vele hvad som I kunne
åstadh komme, som ähr, at I vele hielpe ther til hvar man någre hielpe dagz-
verker, efter som vår befalningzman opå för:ne Calmar medh eder ther om
handlendes och opå våre vegne tilsäijendes varder. Therutinnen göre I thet
oss behageligit ähr, och som oss förhåppes thet samme eder sielfve nyttigt och
gagneligit vare skal. Datum Vesterås S:te Andree dagh åhr etc. 54.
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
