Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan tidigare under året hade kungen givit order om grävningen
men medgav i ett brev av 17 mars 1554, att arbetet fick anstå på
grund av de omfattande arbetena på Kalmar slott — dock vore det
nyttigt, skrev kungen, att Jacob Snickare på slottet gjorde ”kran-
vindorna” färdiga för grävningen. Arbetet synes ha företagits 1555
och pågick ännu 1558. Hela kustbefolkningen ända från Tjust synes
ha gjort dagsverke. Säkert var det ursprungligen ingen dålig farled,
som sålunda här åstadkommits. Men den grundades ofta igen, och
man finner senare, att allmogen då och då fick rensa upp den-
samma. Så t. ex. under landshövding Falkenbergs tid på 1640-talet,
och likaså 1668, då allmogen i Stranda och Norra Möre på tinget åtog
sig göra en upprensning.
Vid början av 1800-talet säges att kanalen ”begagnas av nor-
skärsboarne vid deras resor till Kalmar”, men under loppet av 1800-
talet har farledens betydelse ständigt minskats. Helt förlorade den
dock aldrig sin aktualitet. I samband härmed må nämnas ett i
pressen framfört förslag av 1870, att fördjupa och bredda kanalen
så att den t. o. m. skulle bli farbar för mindre ångbåtar.!)
Ett par hundra meter öster om Drag finnes en märklig stenmur
tvärs över näset, från strand till strand. Den kallas i gamla hand-
lingar ”stengård” och lär ha varit några alnar hög. Möjligen är
denna mur ett gammalt försvarsverk, kanske tillkommet i samband
med kanalens grävning, eller vid krigen 1611—13 eller 1676—279.
Med sitt läge i sundet bör Skäggenäs i gamla tider ofta nog ha
fått känning av krig och örlig, särskilt då fiendeflottor besökte
Kalmarsund. Med säkerhet vet man, att den danska flottan 1677
härjade och brände gårdarna här på näset, liksom längs hela kalmar-
sundskusten. Vid tinget anmäler t. ex. ”Oluf på Reef”, att hans gård
blivit bränd och att den därför inte kunde betala skatten.
X
Namnen Vadstena och Drag som båda äro vad man kan kalla
”samfärdselnamn”, antyda ju, att näset här där det var som smalast,
haft stor trafikbetydelse långt tillbaka i tiden — här möttes trafiken
som längs Näsvägen gick ut till Rev, med den sjötrafik som passe-
1) Robert Andersson i Barometern 24/12 1935.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
