Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kontor — som uppfördes här på 1870-talet kvarstå ännu, den ena,
det Castegrenska huset, dock i senare tid tillbyggt med ett två-
våningsparti.
En annan trävarufirma vid Drag var den Uddenbergska, startad
i början av 80-talet — firman var i början lierad med skeppsredaren
Lor. Pettersson i Bergkvara. Det var liv och rörelse vid Drag under
denna tid och den stora planen var fylld med virkesupplag — hur
platsen tedde sig omkr. 1890 visar fotografien sid. 84. Man ser där bl.
a. greve Posses stora väderkvarn, prydd med en smidd grevekrona på
den lilla hisshuvens tak — kvarnen togs ner på 90-talet. T. v. om
kvarnen ses den Uddenbergska byggnaden och virkeslagret. Till hö-
ger skymtar hamnen med brygga och magasin. I bakgrunden synas
två byggnader som markera läget för Sophus Holsts virkeslager.
De båda på sin tid så betydande exportföretagen nerlades sedan
Kalmar—Berga järnväg tillkommit — järnvägen betydde här som
överallt längs kusten, att en mängd gamla lastageplatser och ham-
nar dukade under i konkurrensen och förlorade sitt liv.
Hur liv och rörelse tedde sig vid Drag under trävaruexportens goda
säsong på 80—90-talen, kunna äldre personer berätta. Planen låg full
av virke av alla sorter, bräder, balkar, sparrar, props, läkt, takspån,
ved. Längs vägen kommo virkesforor ifrån skogsbygden i långa ra-
der med hästar eller oxar som dragare och med skogsbygdens bön-
der, drängar och pigor som körsvenner — gamle båtsman Strömberg
i. Boda, som arbetade här som mottagare, berättar att det mesta han
varit med om att ta emot på en dag var 132 lass, egna och lej-körare.
Vid stranden lågo pråmar och flottar, som förde ut virket till fartygen
ute på redden — det var grunt vatten vid bryggan, bara 6 fot, varför
varenda bit fick pråmas och flottas ut. Pråmarna voro av olika stor-
lek, Strömberg minns en som lastade 24 famnar björkved. När prå-
men skulle ut brukade man först staka ett stycke, sedan fick man
ta sig fram medels varpankare, och var det vind hjälpte man sig med
att rigga upp segel både på pråmar och flottar. Den sista lasten tog ’
skutorna ända ute vid varvet. Skeppningen pågick länge nog, ibland
ända in i februari, då var det isigt och kallt och arbetet var mycket
besvärligt. Arbetstiden var 12 timmar, berättar båtsman Strömberg,
från 6 på morgonen till 8 på kvällen med ett par matraster som av-
brott; ibland fick man stiga upp vid 2—3-tiden för att börja bogsera.
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
