Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leende. När ”Lydia” kom upp till Drag var det nätt och jämt hon fått anka-
ret i botten (att bärga och beslå segel fick besättningen klara på egen hand),
förrän ”Gull-Masse” kom rusande i land i sin båt och började riva i brädstap-
lar eller sparrhögar för att få tag på sin last. Han for omkring som ett torrt
skinn, som man säger, men alltid älskvärd och på gott humör och omtyckt av
alla. De fartyg, som seglade på danska eller tyska hamnar, fingo själva med
egna besättningsmän hämta lasten i land, sedan den dock först blivit lastad
i pråmar eller på flottar. För Englandsfartygens vidkommande hade pappa
att ombesörja, att lasten levererades längs sidan av fartyget.
De pråmar och flottar jag talat om, byggdes i regel vid Drag, där de även
vintertid vid behov togos upp på land för reparation och tätning m. m. Flot-
tarna voro nog rätt unika i sitt slag. Botten bestod av grova plankor samman-
hållna i båda ändarna och på mitten av tvärsgående slåar, Jagda över botten-
plankorna och fastnitade vid dessa. Bottenplankorna lågo i regel ej i kant,
utan det var vanligen någon centimeters mellanrum mellan varje. På sidorna
funnos stöttor, ett par vid vardera av flottens ändar, en på var sida, samt ett
par på mitten. Någon gång förekom 4 par stöttor på en sådan flotte. Det
virke som lastades ut i dessa flottar, kom således att ligga i vatten under hela
utlastningen ,tills det togs ombord i fartyget, och, då sågat virke ej bör ligga
i vatten på sådant sätt, så var det endast props som lastades ut i dessa flot-
tar. Allt annat virke med undantag av bilade sparrar, lastades i pråmar. För
bilade sparrar användes ett annat utlastningssätt. De vräktes helt enkelt di-
rekt i sjön, där ett antal sparrar, 23 å 30 stycken, lades bredvid varandra med
ena ändarna i rät linje (”jämn-skyrade” hette detta på den tiden), dessa än-
dar fästes tillsammans med en kätting, försedd med ett slags små spett, som
i ena ändan bestod av en ring, vilken löpte på kättingen. Spetten slogos in i
sparrändarna, vilka således höllos samman av kättingen. Ovanpå detta un-
dersta sparrlager placerade så ett nytt lager vinkelrätt mot det undre o. s. Vv.”
Drags historia tillhör segelfartygens tid. Men mot slutet anlöpte
Kalmarsundsbolagets ångbåtar en tid också denna, liksom andra fast-
landsbryggor; det var på 70-talet och kanske några år in på 380-talet.
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
