Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID DJUPHAMNEN — SKEPPSVARV OCH SALTBRUK.
Längst i söder på Skäggenäs skär en lång vik in i landet, en ut-
märkt, naturlig hamn, som också namnet Djupvik antyder. Här är
onekligen en av halvöns vackraste platser, stränderna kantas, särskilt
i väster, av gammal lövskog som stiger nästan fram till vattnet och
mot söder ser man från stranden ner över sundet och mot Kalmar-
silhuetten. Ett par fiskarställen finnas vid västra stranden men annars
är här numera fullkomligt stilla och tyst, en romantisk idyll. Läm-
ningarna efter stora bryggor, en i vattnet till hälften sjunken liten
skuta, och några grundrester av hus, omgivna av förvildade frukt-
och syrenträd, vittna emellertid om att samma stillhet inte alltid
varit rådande vid Djupvik. Här har tvärtom varit det livligaste stället
på hela Skäggenäs, har här hammarslagen dånat från ett av kustens
största skeppsvarv, och här har röken stigit från de många ugnarna
och pannorna vid Skäggenäs saltbruk, vittnesbörd om den industriella
företagsamhet, som alltid präglat släkten Ulfklou på Björnö, som
på 1700-talet ägde Vadstena gård, dit Djupvik hör.1)
Äldst av dessa två företag på Skäggenäs var saltbruket, egentligen
ett raffinaderi där importerat grovsalt omkokades till s. k. kramsalt.
I Styrmanshagen på vikens västra sida kan man än i dag se åtskilliga
grundrester och bl. a. en stor brunn, som visa att anläggningen en
gång måste ha varit ganska ansenlig — nu har vegetationen dragit
en grön matta över den gamla fabriksplanen och byggnadsgrunderna
och gamla ståtliga träd skugga området, som nu har karaktären
av ljuvligt grön löväng, där man mellan träden ser ut mot viken och
sundet. När denna plan först röjdes och hus började byggas här för
industriellt bruk var anno 1726 och det skedde under ledning av en
från Tyskland inflyttad herre vid namn David von Sydow, den
svenske stamfadern för den bekanta ätten. Sydow hade fått Kungl.
Maj:ts privilegium på inrättandet av saltbruk i Sverige och han in-
gick den 23 september 1725 ett kontrakt med major Henrik Ulfklou
på Björnö om brukets anläggande vid Vadstena — enligt kontrak-
1) Ett annat projekt till industri på Skäggenäs var förslaget till ett glas-
bruk därstädes, varpå handelsman J. R. Bertling 1734 fick privilegium. Detta
bruk har aldrig blivit anlagt.
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
