Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tet upplät Ulfklou marken utan betalning, lämnade fritt ”kobete i
hagen”, förband sig att sälja ved till bruket för 12 öre famnen samt
förbehöll sig rätt att framdeles få intressera sig i bruket med ka-
pital eller genom anläggandet av egna pannor — senare samma år
har Ulfklou kommit överens med Sydow om en egen panna, som
skulle skötas av denne mot redovisning av vinsten. Kapital hade
Sydow anskaffat genom kontrakt med överstelöjtnanten Johan Da-
nielsson på Jordanstorp, som tillsläppte 1,000 riksdaler; senare, 1728,
nämnas också handelsman Ruch i Stockholm, riksrådet Karl G.
Hårdh, landshövdingen G. V. Fleetwood och rådman Caspar Hoppen-
stedt i Kalmar, såsom delägare. De två sistnämnda voro ekonomiskt
intresserade i mycket av tidens industri i länet.
Om hösten 1727 sattes bruket i gång och vid saltkokningen arbe-
tade några inkallade tyska arbetare, varibland nämnas bröderna
Mikael och Kristoffer Helm, Joachim Pryssendorff m. fl. Sydow
krånglade med deras avlöning och de synas efter kort tid ha läm-
nat bruket. Inspektoren de första åren hette Joh. Dan. Wejdman,
avliden 1730.
Någon större ekonomisk framgång blev inte anläggningen. Redan
1731 har Sydow blivit arresterad och hans egendom beslagtagen på
grund av ekonomiskt trassel. Sydow hade detta år också andra led-
samheter i det hans hustru avled 1731 — ”begrovs amtman David
Sydows kjäraste från Skäggenäs och saltbruket”, heter det i Ryssby
sockens dödsbok detta år. Han torde snart ha återflyttat till Tysk-
land, men hans söner stannade kvar i Sverige. Samma år säges att
bruket då hade 3 murade pannor med 2 dubbla och 3 enkla skorste-
nar, men alla förbrända och odugliga. Avsättningen på det kokade
saltet säges ha varit ringa, vilket väl var orsaken till det dåliga eko-
nomiska utbytet.1)
Men företaget drevs dock fortfarande. År 1741 har handelsmannen
Samuel Jochim Ruch sålt sin andel till kommissarien Rudolf Bert-
ling och 1743 köpte major Ulfklou en tredjedel i anläggningen av
överinspektoren Samuel Hanstens arvingar — bruket säges nu vara
1) Notiserna om bruket ur Södra Möres domböcker 1725—43. — Om ätten
Sydow ur Löfgren, N. I., Clerus calmariensis, sid. 159.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
