Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han. Vid Brelins besök ägdes själva varvet av kaptenen Gustaf Ulf-
klou och under dennes ciceronskap fick Brelin bese ”skepshvarvets
artiga inretning och fördelaktiga belägenhet”. Ett nytt ekskepp stod
nästan färdigt att löpa av stapeln, heter det vidare, och man såg
stora förråd av skeppsvirke upplagrade. Ägaren klagade dock över
ringa avsättning, ty en myckenhet av virket började bli gammalt
och odugligt.
Ett par årtionden senare, 1775, besöktes varvet av en annan rese-
skildrare, A. G. Barchaeus, som var ute särskilt för att göra sig
underrättad om rikets näringsliv!) och han skriver i sina anteck-
ningar: ”Skepshwarfwets egenteliga nytta är avsättningen på
ortens ekewirke, och äfwen af spannmål m. m. Men hwarfswinsten
måste tagas mindre här än i städerna, hwilket man äfwen kan gå
ut med. Hr öfwersten håller där sjelf byggmästare, kvarters-män
och timmermän, och betalar deras daglöner. Men den som skepp
beställer eller laga låter, skall sjelf eller genom ombud wara när-
warande at drifwa arbetet till sin förmån fort. Skepsräkningen upp-
sätter honom sedan på det wiset, att för hwarje arbetare skall han
först betala 1 dr smt för hwarje dag, hwilket är hwarfsägarens egen
utgift, men därnäst äfwen 8 öre kmt i förhögning på hwar arbetare,
som äfwen 6 öre d:o för hwarfwet, som Betalas efter uträkningar,
som serskilt tillhöra denna konsten”.
Varvets produktion synes särskilt under Gustaf III:s tid ha varit
ganska ansenlig. Som exempel må anföras att enligt 1775 års fri-
brevsdiarier2) då byggdes inte mindre än ett tiotal fartyg, varav
4 jakter, 2 galioter, en snau och en brigg, samt ett större skepp om
100 läster. Redare och beställare voro stora handelshus i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Ystad m. fl. och varvet hade sålunda mycket
fina förbindelser. På 1760- och 70-talen byggdes vid Skäggenäs också
ett flertal postjakter för kronans räkning3) och 1775 fick varvet
äran reparera ett örlogsfartyg, en ”turuma” — en fartygstyp i
Gustaf III:s skärgårdsflotta — vid namn Ragwald, som strandat på
Öland. Sistnämnda arbete utfördes till full belåtenhet, varom det
1) Barchoeus, 4. G., Reseanteckningar. Handskr. i Kungl. Bibl.
2) Kommerskollegii arkiv.
3) Rudbeck, Joh., Svenska postverkets fartyg och sjöpostförbindelser. 1933.
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
