Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID REVSUDDEN — FÄRJTRAFIK OCH GÄSTGIVERI,
TULLPLATS, LOTSPLATS OCH FYR.
Den jämförelsevis stora bebyggelse, som i våra dagar känneteck-
nar Revsudden, bl. a. såsom tillflykt för framför allt Kalmar- och
Nybrobor, är inte av gammalt datum. 1800-talets Revsudden räknade
endast några lots- och fyrfolksfamiljer, gästgivaren och ett fåtal
fiskare. Och den nära udden belägna gården Stora Rev var tidvis
ägd och bebodd av sjökaptener.
Ser man t. ex. på den karta som upprättades för Laga skiftet 1855
finner man på Revsudden endast följande hus: gästgivaregården på
nuvarande plats, ”Lindgrens boningsplan”, ”ÅAlemasses boningsplan”,
längre in ”Sven Jonssons änkas stuguplan” samt på revet lotsarnas
vaktstuga med därintill liggande ”sjöbogård”. Hela området ovanför
gästgivaregården var alldeles obebott och fiskläget vid norra revet
existerade alltså då ej; detta fiskläge började byggas först kring
1900 eller i slutet av 90-talet och den första sjöboden där var den
gamle fiskare Börjessons; tidigare hade man i stället flera bodar vid
viken norr om Prostviken, d. v. s. ”Sjömans”. — På södra revet fanns
en väderkvarn.
Säkerligen fanns 1855, ehuru icke upptagen på kartan, Skägge-
näsrotens lilla fattigstuga, som ännu står kvar i annan användning
på lotsförman J. Johanssons tomt, där f. ö. också en gammal krog-
byggning är i behåll från Revsuddens äldre tider. Bland äldre bygg-
nader, ehuru tillkomna efter 1855, är att märka en stor röd två-
våningsbyggning under brutet tak — den byggdes av lotsen Skägge
på 1870-talet. Vad som framför allt gav detta lilla samhälle dess
liv och betydelse i forna dagar var färjtrafiken mellan Rev och den
mitt emot liggande ölandshamnen Stora Rör — ”där var förr en livlig
trafik mellan Smålandslandet och Öland med segelbåtar och färjor.
Ved och timmer från smålandsskogarna fördes här över till Öland.
Ölänningarna sålde hästar, får och kor till Småland. Om man skulle
färdas längre vägar på Ölandslandet fraktade man över hästar och
vagn på färja. Om vintern ”när det varken bar eller brast” var det
svårare att komma över sundet, men det hände att detta frös till,
då passade man på”, heter det i en skildring som avser 1800-talets
mitt.
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
