Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan 1527 omtalas en hamn på Skäggenäs, en ”olaga hamn”,
det är möjligt att härmed avses Revsudden, och att redan då och
tidigare trafik härifrån till Öland ägt rum i någon större skala, vilket
förefaller mycket naturligt med hänsyn till att Revsudden är den
punkt på fastlandet, som ligger Öland närmast.
En direkt notis om färjtrafiken ha vi från 1726, då det säges att
sådan trafik då sköttes av lotsarna, med strängt vite för den som
utan deras tillstånd överförde folk till Öland, samma år pliktfälldes
f. ö. en person vid Rocknebytinget för sådant brott till 40 marks böter.
Lotsarnas gamla rättigheter synas just detta år 1726 ha legat i
stöpsleven, ty i december erhöll Ulfklou på Björnö ”höga överhetens
privilegium” på färjningen mellan Stora Rör och Revsudden. Lotsar-
na och en del resande klagade vid tinget häröver — de sistnämnda
sade att de varken kunde komma över sundet på detta sättet eller
få mat vid Revsudden. Rätten hänsköt saken till K. Maj:t, som tyd-
ligen bestyrkt Ulfklous rättigheter, ty senare, 1764, förnyades pri-
vilegiet, för Abr. Henrik Ulfklou. Gästgiveriförhållandena hade
under tiden förbättrats, ty Björnö hade på 1740-talet låtit bygga ett
”wärdshus” där. Efter 1726 har gästgiverirörelsen och färjtrafiken
vid Rev tydligen legat under Björnö till 1800-talets slut. Även färj-
platsen Stora Rör låg i samma händer.
Lotsarnas gamla trafik sköttes väl enbart med lotsbåtar men i
med det nyssnämnda privilegiet har tydligen ordentliga färjor till-
« kommit — sådana hade ju Ulfklouarna rika tillfällen att bygga på
Skäggenäs varv. En antecknare vid 1800-talets början skriver att
överfarten till Öland sköttes medels båtar och färjor, som lågo vid
Stora Rör, men överkallades hit genom flaggning då de behövdes.t)
En livlig skildring av en ölandsfärd via Revsudden vid denna tid
ger resebeskrivaren J. C. Linnerhielm i sina Brev under resor i
Sverige av 18042):
För att hafva den kortaste sjöväg som möjligt till Öland, begåfvo vi oss till
Refsudden, 2 4 mil norr om Kalmar. Denna väg, mer och mindre täck, be-
hagade oss i synnerhet mot slutet, genom skogens skuggor och åsynen af en
1) Löfgren, N. I., Kalmar och dess stift i Småland. Handskr. i K. Vitt.-Hist.-
och Antikvitetsakademiens arkiv. Ryssby socken.
2) Linnerhielm, J. C., Bref under nyare resor i Sverige. Del II, 1804.
7 97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
