Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Revsudden omkr. 1900. I mitten t. v. om popplarna lotsen Skägges byggning.
T.h. härom en gammal stuga, nu riven. Längre t. h. handelsbod m. m. I vänstra
kanten lotsen Teodor Sundéns hus. Den gamla stugan i förgrunden riven.
I bakgrunden sundet och Öland.
Särskilt vid de stora marknaderna på Öland, då en mängd boskap
skulle över sundet, kommo de gamla segelfärjorna till heders. Då
färjan och dess sista befälhavare, gubben Björnlund, icke hade så
mycket att göra uthyrdes de för uttransport av virke till fartygen
på redden vid Drag. Ett stycke in på detta sekel tog färjtrafiken
definitivt slut.
Färjorna uppges ha varit stora båtar eller jakter, tvära i aktern
som blekingsekor, odäckade och riggade med stor fock och storsegel
på gaffel. De voro så pass stora, berättas det, att de kunde ta ombord
12 famnar ved eller en 20 å 30 kreatur. För att kreaturen skulle
kunna ta sig upp ur båten hade man spikat lattor längs farkostens
insidor. Var det ingen vind måste färjorna bogseras, vanligen av en
tvåroddarbåt, och en 80-årig skäggenäsbo berättar hur han en gång
var med att bogsera färjan ända till Borgholm på detta sätt.
Detta var det senare 1800-talets mera tidsenliga färjor. Tidigare
användes båtar av betydligt primitivare typ i skrov och tackling,
enligt vad som framgår av en uppgift i länsstyrelsen ämbetsberättelse
för 1856—61, vari det heter: |
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
