Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”De farkoster som användas i trafiken över sundet ha i senare tid blivit
mycket förbättrade. Tillförene begagnades platta och tungrodda färjor med
endast ett på ett rå fästat segel, som icke kunde nyttjas om icke vinden var
gynnsam. Däremot äro nu färjebåtarna så byggda och tacklade, att de även
kunna kryssa i motvind, varför rodd sällan behöver begagnas. De äro säkra
och lastdryga.”
Båtmaterialet var av ålder underkastat noga kontroll. Så heter
det i en stadga av 1824, att färjor och båtar ovillkorligen skulle av
skeppsbyggmästare vara besiktigade ”och till styrka och förbindning
godkända”. På akterstäven skulle, heter det vidare, lastlinjen och
djupgåendet vara utmärkta med vit färg, jämte nummer eller namn.
Vidare skulle kronofogden två gånger årligen underkasta farkos-
terna besiktning ’och mönstra befälet — befälhavaren skulle vara
examinerad och godkänd av lotsinspektoren i Kalmar samt äga god
frejd, nykter och beskedlig levnad. För Stora Rörs färjplats inskärpes
i berörda stadganden, att färjplatsens innehavare fick taga på sitt
eget ansvar, att endast nykter och pålitlig befälhavare anlitades
”så att en sådan vid avhämtning å Revsudden icke där överlastade
sig med starka drycker”.
Det ursprungliga färjläget vid Revsudden låg vid vikens norra
sida och bryggan finnes ännu kvar som fiskebrygga vid norra revet.
På en karta av 1793 är färjbryggan markerad på denna plats med
väg hit runt viken.
På 1830-talet ägdes gästgiveriet vid Rev av greve C. O. Posse på
Björnö. Han byggde den nuvarande gästgivargården och . flyttade
också färjläget hit till en ny, av honom byggd brygga. Men då han
ville ha en taxa fastställd för användandet av denna brygga, fick
han avslag av K. Maj:t, som fann att det icke vore någon skyldighet
för honom såsom innehavare av gästgivargården, att bygga och un-
derhålla” brygga, varför den vore hans privata tillhörighet, varmed
han efter gottfinnande ägde att förfara. Intet hinder förefanns emel-
lertid, menade KRK. Maj: t, att de resande finge använda Revsuddens
strand i stället för bryggorna. Om dock bryggan i fråga befanns
oundgänglig, skulle länsstyrelsen upptaga frågan. Tills vidare ut-
färdades ett vite för dess begagnande utan tillstånd.
Sedermera befinnes dock bryggan upplåten till fritt begagnande,
som framgår av denna länsstyrelsens kungörelse av 20 augusti 1837:
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
