Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna gamla förordning kompletterats och ersatts med nya, lämpade
efter förändrade förhållanden. En sammanställning av då gällande
förordningar utgavs 1753 av amiralitetet i Karlskrona. Och 1764
utgav amiralitetet i lotstaxa för leden mellan Skäggenäs och Döder-
hultsvik, en led som f. ö. blivit bortglömd i lotstaxan av 1748. Taxan
utmättes efter fartygens ”fotetal” och blev för 5 t. o. m. 8 fot 2
daler och för 9—10 fot 3 daler på sträckan Pataholm—Skäggenäs,
som var 2 mil lång.
Taxan för lotsning var i gammal tid liksom nu reglerad genom
statliga reglementen, men lotsen hade sin enda inkomst av lots-
pengarna, alltså ingen lön. Som exempel kan anföras, att en lotsning
från Kalmar till Skäggenäs i början av 1800-talet gav i lotspengar
3 riksd. 18 skill. för ett fartyg om nio fots djupgående.) I äldre tid
hade lotsarna som biinkomst privilegiet få färja folk över till Stora
Rör, som en notis från 1726 berättar.
Det ålåg lotsen själv att hålla båt, ofta ej större än 17 fot. Med
sin segelbåt, ofta utmärkt genom den röda våden i storseglet, gick
han ut till lotsning i vilket väder som helst, under lotsningen slä-
pades båten efter det lotsade fartyget, med båten återvände lotsen
efter fullgjord lotsning, berättar en upptecknare!) och fortsätter:
Vid lotsning till avlägset belägna platser togs båten icke med. Då åter-
vände lotsen hem landsvägen. Någon ersättning för skjuts utgick ej från
fartygen annat än under den kallare årstiden, d. v. s. från 1 sept. till 30 april.
Övrig tid på året fick lotsen taga sig hem bäst han kunde. Apostlahästarna
voro det allmännast använda fortskaffningsmedlet. Dessa kommo till an-
vändning även på de längsta sträckor och jämväl vintertid, då mången före-
drog att få stoppa den för skjutsen bekomna ersättningen i egen ficka. En
lots från en Kalmar närbelägen lotsplats gick sålunda en vinter, då han
lotsat ett fartyg och på grund av is ej kunde komma i land på närmare håll
utan fick medfölja till Stockholm, hela vägen åter hem och slet härunder upp
två par skor. Den lotsningen tog ungefär en månad för lotsen. Vid avgång
från ett fartyg efter lotsning ålåg det befälhavaren att tilldela lotsen hem-
vägskost, beräknad efter en halv portion för varje tysk mil av hemvägen. Hel
sådan portion utgjorde i början av 1800-talet 144 mark bröd, 44 kvarter
brännvin och 1 mark fläsk eller rökt kött.
1) Ståhl, Oskar, Lotsverket har under årens lopp genomgått stora för-
ändringar. Barometern 14 nov. 1931.
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
