Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med de ofta mycket små lotsbåtarna kunde i äldre tid svåra olyc-
kor sällan undgås, och varje lotsplats har sin egen dystra olycks-
krönika. På Ryssby kyrkogård finnes ett gravmonument, rest över
lotsarna O. A. Petersson, S. P. Josephsson och L. A. Hörgren från
Skäggenäs, omkomna 1869 under fullgörande av sin plikt.
Enligt 1827 års reglemente angående lots- och båkinrättningen
skulle å Skäggenäs finnas 2 mästerlotsar, 2 sekundlotsar och 2 lots-
lärlingar. De sorterade under lotsåldermannen i Kalmar. Lotsarna
skulle, heter det vidare, uppassa vid Revsudden och mottaga från
sjön kommande fartyg utanför grundet Hatten, men inomskärs gå-
ende mittför näset. De hade skyldighet att lotsa till Vållö, Mönsterås,
Pataholm, Kalmar inre leden, Ljungnäs, Hästenäs, Timmernabben,
Ekerumshamn, Borghamn (Borgholm), Djuphamn samt 35 mil till
sjöss eller från sjön.
Ursprungligen hade lotsarna intet vakthus, ”de gick på backen”,
heter det, och ”när de såg en lotsflagg gick de först in på krogen och
fick sig en sup innan de gick ut”. Före 1855 hade de fått en vakt-
stuga, ty en sådan finns upptagen på lagaskifteskartan detta år;
denna tidigare vaktstuga låg ej så långt ut på revet som den nu-
varande utan längre in mot väster. Bredvid lotsstugan låg deras ”sjö-
bogård”, ty lotsarna hade rätt till fiske.
Redan tidigt hade det systemet förefunnits, att vissa hemman
längs kusterna skulle anslås till lotshemman, vilka skulle av lotsarna
besittas med befrielse från vissa utlagor, emot att de utförde lots-
ning på sina vissa områden. Detta system stadsfästes på 1600-talet.
På Skäggenäs blev hemmanet Rev eller Näs nr 2 sådant lotshem-
man, och bär än i dag namnet Lotsgården. Hemmanet anslogs till
2 lotsar, som brukade var sin del av detsamma. I regel brukade lot-
sarna lära upp sina söner i yrket och på så sätt kommo lotshemma-
nen ofta nog att gå i släkten. Så också här.
Vid mitten av 1800—1849, försålde dock Kronan de båda lots-
gårdarna till dåvarande innehavarna, sekundlotsen Peter Lorentz
Olsson och mästerlotsen Jaen Karl Pettersson, med villkor att lots-
plikten fortfarande bestreds av dem själva eller genom deras för-
sorg. När mästerlotsen C. J. Jaensson 1872 erhöll avsked överenskom
han med det övriga lotslaget, om ersättning av 60 riksdaler till
laget för att detta skulle åtaga sig den lotsning som åvilade Jaenssons
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
