Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika öden pryder Kläckeberga kyrkas altare. Tavlan flankerades av två par
rikt sirade kolonner på likaledes rikt beprydda postament. Emellan de båda
högra kolonnerna stod en skulptur föreställande Johannes Döparen, och mel-
lan de båda vänstra stod aposteln Johannes” bild. ”Utom pelaren jämte Joh.
Döparen står en Bild med en Bok i handen; och jämte Joh. Apostol å andra
sidan står en bild med bok och såg i händerna.” (Sannolikt profeten Jesajas.)
Altarverkets övre avdelning bestod av tre tavlor, av vilka den mellersta och
största framställde Kristi födelse. (Ett överstycke med broskornamentik, som
förvaras i Kungsholms kyrka, är — vilket även Martin Olsson antagit — san-
nolikt en del av altaret och torde ha krönt denna tavla. Styckets längd, 2,20
m., passar.) Som krönfigur överst stod Jungfru Maria med barnet på armen.
Den mindre tavlan till höger föreställde Marias besök hos Elisabet. Krön-
figuren här hade en palmkvist i handen. (Möjligen Stefanus?) Å tavlan till
vänster var motivet Marie kyrkogång. Den krönande bilden hade som attribut
bok och orgel (den heliga Cecilia).
Den ovan citerade inskriptionen å huvudtavlan betyder: ”Herre nåderike
och allsmäktige. Klosterföreståndarinnan Barbara K. har låtit utföra (alta-
ret).” Det polska nunneklostrets altare bör av beskrivningen att döma ha
varit ett mycket framstående arbete, och det förefaller icke otänkbart, att
visssa av de arbeten, som tillskrivits Markus Hebel, t. ex. altarena i Tyska
kyrkan i Stockholm och Nikolaikyrkan i Örebro (Hans Rabén: Träskulptur
och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock, Sthlm 1934. Fig.
124 o. 137), lånat drag från detsamma.
13) Restaureringsplanen uppgjordes av f. stadsarkitekten i Kalmar, J. Fred.
Olson. Konservator Sven Wahlgren, Kalmar, utförde konserveringsarbetena å
inventarierna. Fanan är dock konserverad i Pietas ateljé, Stockholm.
14) Fru Anna Malmborg å Kläckeberga gård skänkte den nya funten och
den tillhörande dopskålen av drivet silver.
15) Antecknat av Eric Ihrfors.
16) Sv. dipl. Bd. VI h. I, nr 4576. Jämte hans eget sigill fästades under hand-
lingen, som är avfattad på latin, högvälborne herrars Magnus Nilssons, rid-
dare, och Johan Cristinesons, väpnare, sigill. Om riddaren Magnus Nilssons
tjänare hade en gård här, är det väl möjligt, att den förre ägde ett gods i
Kläckeberga, i så fall kanske Kläckeberga gård. Den donerade gården rän-
tade 6 öre ”i större mynt”, s. k. wathmealaetal. Andreas Diäkns husbonde är
identisk med riddaren och riksrådet Magnus Nilsson Rödhe. Jfr R. A. P. nr
305 (18/5 1357), 417 och 418 (39/7 1359) samt 532 (1/3 1362) Han ägde ett stort
antal gods på skilda platser i landet och stod högt i gunst hos konungen.
17) R. A. P. nr 487. 1/45 1360. i
18) A. A. von Stiernman: Svea och Götha Höfdinga-Minne, s. 294. Sthlm
1836. (2:a upplagan. Den första utkom 1745).
19) Fabian Berendtz: Medeltida tyska lyckoriddare i Kalmartrakten. Kal-
mar läns fornminnesför. medd. V, 1907, sid. 68 ff.
20) G. E. Klemming: Nya eller Karlskrönikan, utg. 1866. Rad 2409—2420.
21) Ibidem. Infört bland ”Författarens ändringar”, 1623: 5—38.
Z i; 97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
