Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22) Sverges traktater med främmande magter. III, sid. 184. Sthlm 1895.
23) G. E. Klemming: Nya krönikans fortsättningar eller Sturekrönikorna,
utg. 1867—68. Rad. 1965—1980.
24) Script. Rer.Svec. I, sid. 191. ;
25) Dipl. Cristierni I, p. 250. Se Styffe: Skand. und. unionstiden, sid. 180, nog
26) Benäget meddelat av Arkivarie Ernst Nygren. j
27) Volmar Sylvander: Kalmar slotts och stads historia. VI, sid. 22 ff
och 247. d
28) Enl. Löfgren finnes uppgiften i Link. Bibl. H. 16, p. 126. i
29) P.G. Berggren: Kalmar dominikanerkloster. Kalmar läns fornminnes-
för. medd. IV, 1904. ]
30) Författat på latin och tryckt i Acta SOCIETATIS REGIZE SCIENTIA-
RUM UPSALIENSIS 1748. Sthlm 1749. För översättningen har jag att tacka
Lektorn Fil. Dr J. B: Nordeblad, Kalmar. ]
31) Calmar-Bladet nr 6, den 21 jan. 1835. I en artikel, signerad ”=—m—"?
(förf. identisk med den å sid. 39 omnämnde O. C. Ekman) och beskrivande
den sommaren förut gjorda upptäckten av ett fönster på norra sidan. Avskr.
i Kalmar Museums arkiv. j
32) Bestämningen har utförts av Amanuensen vid Statens Historiska Mu-
seum N. L. Rasmusson. Fynden nu i Kalmar länsmuseum.
33) Se Björn Helmfrid: Östsmålands runinskrifter. Kalmar läns fornmin-
nesför. medd. 1937, s. 137. Helmfrids antagande, att runorna tillkommit vid
kyrkans uppförande, kan dock icke vara riktigt, emedan de beskrivas vara
ristade i det murbruk, som täppte ljusöppningen.
> 32) Vid restaureringen av kyrkan blevo tyvärr dessa rester av östra väggens
detaljer bortrivna, då ett bärvalv för skorstenen uppfördes. Förf. hade dock
dessförinnan undersökt dem. i
35) Jfr t. ex. spiraltrapporna i Thorsagers och Bjernede rundkyrkor.
36) Fynden från källarens kulturlager, som i och för sig äro av stort intresse,
hjälpa oss icke vid bestämningen av byggnadens ålder. Bland fynden, som
förvaras i Kalmar Museum, förekomma, utom de tidigare nämnda mynten,
ett antal skärvor av s. k. ”bladfjällskeramik”, en art finare krukmakargods,
som anses kunna dateras till slutet av 1200- och förra hälften av 1300-talet.
(Carl R. af Ugglas: Lödöse, Göteb. 1931, s. 561.) Vidare finns det skärvor av
glaskärl, som ej kunna ha varit av simplare slag, bultlåsar, en fingerborg av
mässing eller brons, en stylus av ben, ett flertal stenkulor av olika storlekar,
därav en ej färdighuggen, en sporre, pilspetsar m. m. Flertalet föremål kun-
na dock ej givas en mera noggrann datering.
37) C. M. Smidt: Östermarie Kirke. Nye undersögelser og Gravninger. Kir-
kens Slegtsforbindelser indenfor bornholmsk og skaansk Bygningskunst. Aar-
böger for nordisk Oldkynd. og Hist. 1940. 2 Halvb.
A. Clemmensen Öster Marie Kirke. Kbhvn 1894. |
Att Ramdala kyrka i Blekinge, såsom William Andersson antagit (Sveriges
Kyrkor, Blekinge, Bd I, h. 1), varit välvd på ett liknande sätt har hittills ej
blivit styrkt. |
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
