Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma. Redan nu kan emellertid fastslås, att den ej haft en lika påfallande
profan karaktär, som Kläckeberga. Halltorp synes böra karakteriseras som
en förnäm gårdskyrka, inrymd i en byggnad av det fasta husets typ, inne-
hållande källarvåning inunder och förråds- och försvarsvåning över kyrko-
rummet. Samtidigt som byggnaden visar stark släktskap med Kläckeberga
företer den vissa avvikande drag. Det synes dock troligt, att båda haft sam-
ma byggherre. Värnanäsgodset, vars domäner förr omfattade även ägorna i
själva Halltorps kyrkby, var kanske vid denna tid en biskopsgård? Härom
veta vi tyvärr intet, men vi ha ett — senare anfört — urkundligt belägg för,
att linköpingsbiskopen redan på 1170-talet ägde gårdar i Möre. En kungs-
gård kan även tänkas här nere, men varken i ortnamnet eller i kvarlevande
tradition finner man stöd härför. I Oeconomisk beskrifning öfver Halltorps
och Voxtorps socknar i Calmare-Län (Kongl. Vetenskaps-Akademiens Hand-
lingar 1767) säger Adolph Modeer: ”Man tror, at Verneby Herrskapet fordom
haft sin Hall eller hemvist där Kyrkan nu står, och at hon med Socknen deraf
fått sitt namn.”
Halltorp låg ej långt från danska gränsen och nära kusten, som ofta fick
påhälsning av härjande inkräktare. Den möjligast säkra förvaringsplatsen
för produkterna från ett gårdsinnehav här nere var otvivelaktigt en byggnad
av Halltorps typ.
Flertalet av Nordens äldsta försvarskyrkor blevo byggda på stormannagår-
dar. Icke minst i mörebygden kan man konstatera detta rätt naturliga för-
hållande. Hossmo, en kungsgårdskyrka från antagligen 1100-talets slut, fick
ett barfredsartat torn över långhusets östparti. Från början fanns här ingen
försvarsvåning över resten av långhuset. Kläckeberga, det fasta huset, gav
impulsen till kalmarkustkyrkornas rad, i vilken Halltorp är det första med
Kläckeberga ungefär samtidiga monumentet. Hagby stora rundkyrka, som
visar sig ha haft kupolvalv, understött av mittpelare och 4 kraftiga gördel-
bågar, torde vara uppförd först fram emot mitten av 1200-talet, sannolikt också
som en stormans gårdskyrka. Den mindre grannkyrkan, Voxtorp, saknade såväl
valv som försvarsvåning från början och är antagligen några årtionden äldre.
Med sin fint arbetade portal, sina ganska stora dimensioner och sitt om-
sorgsfulla murningssätt ger Halltorp intryck av att ha varit en mycket för-
näm kyrka. Dennas byggnadshistoria kan klarläggas åtskilligt bättre om en
utgrävning av källaren — samtidigt med vissa murverksundersökningar —
kunde företagas. Det är att hoppas, att en sådan undersökning ej låter vänta
på sig allt för länge, emedan dess resultat äro av betydelse för vissa frågor
rörande kalmarkustkyrkornas utvecklingshistoria.
41) Ett bostadstorn, s. k. Steinwerk, i Goslar, Tyskland (Erik Lundberg:
Herremannens bostad, Sthlm 1935, fig. 278) har nästan exakt samma plan-
mått som Kläckebergas ”barfred”.
42) Jörgen Olrik: Vorgeschichtliche Nachklänge und mittelalterliche Uber-
lieferungen in der späteren dänischen volkstämlichen Bauart bis ins 19. Jahr-
hundert. Haus und Hof im nordischen Raum. II Band. Leipzig 1937.
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
