Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38) I Hammarlöv (å triumfbågens vederlagslist) och Vinslöf (å ett i Histo-
riska Museet i Lund förvarat kapitäl från denna kyrka). Även på ett kapitäl i
förhallen i Dalby förekommer ett liknande mönster. Motivet ifråga återfin-
nes ofta inom den s. k. Hirsauskolan, en stilriktning, som utgick från Hirsau
i Schwaben och florerade mellan omkring 1070—1150. (William Anderson:
Skånes romanska landskyrkor med breda västtorn. Mandelgrens Atlas, till-
läggshäfte III. Lund 1926. S. 42.) Benämningen rollbillets, som ibland använ-
des om denna ornamentsform, är egentligen adekvat endast för rundade tand-
ningar.
39) De parallella tunnvalven finna vi även i några kyrktorn på Bornholm,
främst Aakirkeby stora donjonlika torn, där bottenvåningen täckes av tre
jämsides liggande tunnor, medan de två nästa våningarna ha vardera tre pa-
rallella och ett tvärställt tunnvalv. Nästan samtliga valv vila på två- eller
trebågiga arkader med kvadratiska pelare. Märk likheten mellan längdsnittet
genom Kläckebergas kyrkvåning och en av mellanvåningarna i Aakirkeby-
tornet. (H. Holm: Bornholms &ldgamle Kirkebygninger. Kbhvn 1878)).
Man skulle av de parallella tunnvalvens rikliga förekomst på Bornholm
kunna föranledas till den slutsatsen, att denna välvningsart uppstått på ön,
men enligt förf. uppfattning torde typen gå att härleda från Sydnorge, eme-
dan den där synes ha förekommit redan vid 1100-talets mitt. (Cisterciens-
klostrets kyrka på Hovedön och, senare, S:t Clemens i Oslo).
40) Även om byggnadens egna detaljer skulle kunna möjliggöra en något
yngre datering, till fram emot århundradets mitt, kan man för närvarande
icke försvara en sådan uppfattning. Detta blir möjligt först om en allmän
redatering, till en några årtionden yngre tid, göres beträffande såväl möre-
bygdens som Ölands äldsta försvarskyrkor.
420-:1) Halltorp kyrka undersöktes i sept. 1940 av förf. i samband med en
uppmätning av densamma för Sveriges Kyrkor. Församlingen bekostade där-
vid välvilligt arbetet med putsavknackning och en del smärre ingrepp i mur-
” verket samt efterlagning härav, och jag vill härmed betyga min stora tack-
samhet för detta tillmötesgående. I Halltorp är källaren blott delvis igen-
fylld, och en utgrävning av densamma skulle därför kunna utföras för betyd-
ligt lägre kostnader än i Kläckeberga, eftersom det nuvarande golvet torde
kunna bibehållas.
En något utförligare särskild beskrivning av Halltorps kyrka var avsedd
att införas i denna årsbok, men har av utrymmesskäl fått stå över till års-
boken Kalmar län 1946.
40:2) N. I. Löfgren: Samlingar och anteckningar, anf. arb.
420:3) Ragnar Blomqvist: Studier i Smålands romanska stenkonst. Lund
1929, s. 6 ff. Ibidem: Efterskrift, tr. 1930, s. 7.
40:4) Otto Rydbeck: Några småländska dopfuntar tillhörande Roosvals Bes-
tiariusgrupp. Festskrift till Johnny Roosval d. 29 aug. 1929. S. 101 ff.
40:5) Framtida undersökningar av Halltorps kyrka kunna tänkas ge till re-
sultat, att detaljer av hittills oförutsedd art i kyrkans byggnadssätt fram-
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
