Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klöverformad båge i den yttre omfattningen. (Beckett: Danmarks Kunst, I,
s. 96). I vårt land är den vackra sydportalen i Åhus kyrka från c:a 1225 (enl.
Lundberg: Byggnadskonsten etc. anf. arb. s. 465 f.) ett av de tidigaste beva-
rade exemplen på trepassformad portalbåge.
Den omständigheten, att biskop Lars i Linköping i det gåvobrev (Sv. Dipl. 3
282), vari han säger sig ha förbättrat en del av sina gårdar (därav tre i Små-
land, ej namngivna) genom uppförandet av cellarier (källare), kan knappast
tagas såsom en antydan om, att det ännu vid denna tid saknades mera gedigna
byggnader på biskopsgårdarna i allmänhet. Man kan snarare vilja tolka det
så, att det på hans tid redan fanns stenhus på flera av dem. Den stora kost-
naden för källaren i Herrestad, som kostat honom 100 mark silver, är förklar-
lig endast om han med cellarier avsåg mera förnäma byggnader, källarstugor
är nog ett allt för enkelt namn i detta fall, vari källaren ingick som en viktig
beståndsdel. Det är då även mera förklarligt, att dessa byggen blivit särskilt
nämnda i hans ”meritlista”.
’Om alltså linköpingsbispen på 1230-talet var i full färd med att uppföra käl-
larförsedda representationsbyggnader på en del av sina perifera gårdar i
Östergötland och Småland, så är det mer än sannolikt, att det redan före hans
tid existerade dylika förnäma byggnader på de viktigaste biskopsgårdarna.
53) En kungsgård fanns redan tidigare i Hossmo, c:a 1 mil söder om Kläcke-
berga. Det är ett känt förhållande, att en kungsgård i närheten av ett större
centrum ofta åtföljes av en biskopsgård vid, eller ej långt från, samma plats.
Erik Lundberg: Byggnadskonsten etc. anf. arb. s. 109 f. A. Schöck anf. arb.
s. 196 ff.
Det är möjligt, att Kalmar var residens för ett prosteri över Möre (Schuck
anf. arb. s, 190), och att Kläckeberga i så fall kunde innehafts av prosten för
detta distrikt — han var ju biskopens närmaste underlydande här nere. Schuck
har ansett möjligt, att prosten upphörde att residera i Kalmar sedan Kalmar
kyrka år 1278 förenats med dekanatet i Linköping. En prost i Kalmar prosteri
omtalas 1390, men hade då icke någon förbindelse med Kalmar stads kyrka.
Emedan han icke residerade i Kalmar kallade han sig stundom ”prepositus in
Möre”.
54) En sådan tanke har framförts av Erik Lundberg (Byggnadskonsten anf.
arb. s. 417). Murtjockleken i byggnadens bevarade södra långvägg är 1,10 m.
och i gavelväggen 0,80 m. Ovanför källaren har sidoväggens tjocklek minskats
till 0,80 m., emedan bjälklaget vilat på avsatser å sidomurarna. Byggnaden
kan därför icke ha varit välvd på samma sätt som Kläckeberga och har väl
icke kunnat ha mer än två våningar.
55) För studiet av här omnämnda biskops- och andra borgar hänvisas till
Erik Lundberg: Herremannens bostad anf. arb. och där anförd litteratur,
samt densamme: Byggnadskonsten etc. anf. arb.
56) Hans Thoresen Kapitelshuset i Visby. Gotländskt arkiv 1944.
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
