Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57) Bengt Thordeman: Alsnö Hus. Ett svenskt medeltidspalats i sitt konst-
historiska sammanhang. Sthlm 1920. Erik Lundberg (Herremannens bostad
s. 172) anser, att benämningen hallbyggnad, som Th. infört för såväl tvårums-
huset som för salbyggnaderna, lämpligen bör utbytas mot termerna tvårums-
planens hustyp och salbyggnad. Såväl Alsnöhus som flera andra här nämnda
palatsbyggnader skulle dock närmast kunna sägas vara kombinationer av des-
sa båda husformer, eftersom man i en två- (eller en-) våningsbyggnad av två-
rumsplanens typ tillfogat en övre våning innehållande salen eller hallen.
En något rikare planindelning, med tre rum i nedre partiet, visa Söborg och
Haakonshallen. Från 1300-talet ha vi ett vackert exempel på en ren salbygg-
nad å Arnö biskopsgård i Uppland.
58) I inledningen har framhållits, att den unika kalmarkustkyrkan måste
utgöra en denna bygds egen skapelse. Den kan knappast förmodas ha lånat
sin egenartade typ från något annat håll. Man finner åtminstone numera icke
några liknande kyrkobyggnader på kontinenten, men det är möjligt, att dylika
förekommit på vissa ställen därstädes. I trakten väster om Rhen fanns det ett
antal befästa kyrkor, enl. Schuchhardt härstammande från gotisk tid och
kända till utseendet genom teckningar från början av 1800-talet. (Carl Schuch-
hardt: Die Burg im Wandel der Weltgeschichte. Leipzig 1931. S. 309 £.) En
av dem, Chaselles vid Scy, visar ”en kvadratisk donjon med liten rundbågig
ingång, några små fönster i olika våningar och till och med en becknäsa däre-
mellan. Det flacka taket är omgivet av regelrätta tinnar. Därbakom fram-
träder ett torn med spetsigt valmtak”. Chaselles-kyrkan visar 6 tinnöpp-
ningar på ena fasaden och 5 på den andra närliggande, varför byggnaden sna-
rast torde haft bred rektangulär plan. Man vet dock icke, i vad mån det ut-
seende, den har på teckningen, var ursprungligt eller ett resultat av senare
påbyggnader. Den skulle annars, vad långhuset beträffar, kunnat vara en
parallell till våra kalmarkustkyrkor.
Den — och eventuella likartade — låg emellertid i en trakt, som är alltför
avlägsen, för att man skulle ha rätt att förutsätta möjligheten av en påver-
kan därifrån. Det kunde i så fall vara grannskapet till cisterciensernas ur-
sprungsområde, Burgund, som skulle kunnat förklara typens direkta över-
förande hit. Med Kläckeberga—Halltorp som de äldsta monumenten av kal-
markustkyrkans typ blir det dock ej nödvändigt att söka efter kontinentala
förebilder av annan art än rena profanbyggnader.
I Mittheilungen der K. K. Central-Comission zur Erforschung und Erhal-
tung der Baudenkmale, XII Jahrg., Wien 1867, omtalas å s. XXVI en liten
österrikisk landsortskyrka, i Meiersdorf väster om Wiener-Neustadt, som ”kan-
hända en gång var ett litet slott, som man förvandlat till kyrka... Även det
inre av denna byggnad är icke av det utseende, att det tyder på en ursprung-
ligen kyrklig anläggning...” Den tillhörande bilden av kyrkan ifråga, fig.
46, visar en fyra våningar hög rektangulär byggnad under sadeltak och ett
vid ena gaveln tillfogat kvadratiskt torn av samma höjd. Tornet har under
översta våningen ett skikt murverk i opus spicatum-murning, samt på fasaden
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
