Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stranda och Tjust äga ännu mycket av den lokalkänsla som varit
tecknet för de många gamla ”småland”, av vilka landskapet Små-
land en gång uppbyggts.
Denna lokalkänsla eller bygdepatriotism kan vara någonting gott
och positivt, om den inte ser alltför snävt på sin uppgift. Inte minst
kan den vara till gagn för hembygdsforskning och hembygdskänsla,
som där kan finna en stark och bördig jordmån.
Hembygdsrörelsen måste emellertid inte bygga enbart på lokal-
patriotism och vaga känslor, den måste som bakgrund ha kunskapen
om bygden själv, dess natur, historia och kultur. Därför blir alltid
hembygdsarbetets och hembygdsföreningens första uppgift att skaffa
fram material till bygdens kännedom och detta kan ske både genom
vetenskapsmän och genom intresserade och kunniga lekmän. Mycket
av detta material är av den art att det måste skyddas och bevaras
åt framtiden; detta sker dels genom länsmuseet eller de lokala mu-
seerna och forngårdarna, där byggnader och föremål få en fristad,
dels genom skydd och vård av naturens och kulturens minnen där
de ligga i bygden själv, alltså genom hembygdsvård, ett begrepp som
också har en vidare syftning, nämligen uppgiften att bevara bygdens
geografiska och kulturella struktur och söka anpassa den moderna
tiden så gott det går i traditionens dräkt.
Vidare ligger det hembygdsrörelsen varmt om hjärtat att genom
främjandet av studier söka vidga kännedomen om hembygden, ge-
nom böcker och press, genom föreläsningar och studiecirklar, genom
visningar och exkursioner. Hembygdsarbetet, som innerst syftar till
skapandet av en känsla av samhörighet med bygd och folk nu och i
gamla tider, till skapandet av hemkänsla, kan och bör intaga en
central plats i varje kommuns liv.
Och man är överallt på god väg mot ett sådant mål. Hembygds-
rörelsen som folkrörelse tillhör 1900-talets mest signifikativa sam-
hällsinslag. Och Kalmar län har här följt med i den allmänna ut-
vecklingen — det hembygdsarbete som kännetecknar tiden kring
1870—71 då Kalmar Läns Fornminnesförening stiftades, är vida
skilt från våra dagars. De 75 åren ha betytt en ständigt vidgad syn
på uppgiften, en ständig expansion mot nya områden inom kulturens
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
