Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Några år förut, den 11 juni 1314, hade kyrkoherden Paulus i
Myresjö testamenterat hospitalet en mark penningar. Ulf Holm-
gersson, kanik i Uppsala och Västerås, testamenterar den 5 april
13935 en mark. penningar, den 27 mars 1336 lämnar herr Gudvast
Bosson åt samma stiftelse likaledes en mark penmingar. Asrumn
Eriksdotter, änka efter Knut Kettilbjörnsson, testamenterar den 31
oktober 1341 åt hospitalet en säng med sängkläder.
Flera donationer till. hospitalet i Oknabäck finnas ej i de hit-
tills utgifna delarna af Sv. Diplomatarium. Troligt är dock, att
stiftelsen erhållit flere andra donationer att döma af den rätt an-
senliga mängd gårdar, hvilka hörde under klostret; dessa hade det
mottagit från det gamla hospitalet. I början af 1400-talet synes
biskop Arnold i Strängnäs en tid ha innehaft hospitalet. Den 20
januari 1433 uppdrager Anund, domkyrkopräst och syssloman vid
domkyrkan i Linköping, åt herr Jöns Bengtsson, sakristan i Sträng-
näs, att af biskop Arnolds testamentsexekutorer utkräfva tre års
tionde af Mönsterås och Ålems socknar om 4 mark årligen och ett
ärs tionde af Högsby socken om 10 mark gutniska, som biskopen
uppburit, då han innehade Oknabäcks hospital !). Först mot
slutet af 1400-talet möter oss ånyo hospitalets namn. År 1479
voro rikets råd jämte riksföreståndaren herr Sten Sture samlade i
Tälje >) och kommo då öfverens om att förvandla hospitalet vid
Oknabäck till ett kloster af S:t Johannes orden (Johanniterorden).
Alla det forna hospitalets privilegier, rättigheter och ägodelar skulle
tillfalla det kloster, som skulle byggas vid Kronobäck. I spetsen
för detsamma skulle stå en prior. Bröderna i klostret, som till en
viss grad skulle stå under uppsikt af Johanniterklostret i Eskilstuna,
hade ej makt att till- eller afsätta prior utan konungens eller hans
ställföreträdares samtycke. Vidare ägde klostret (när det kommit
i ordning) att liksom det i Eskilstuna bidraga till den penning-
summa, som från Johanniterklostren årligen sändes till Rodus, som
vid denna tid var ordens hufvudort och styrelsens säte ?). Priorn i
1) Silfverstolpes saml. i Riksarkivet.
) Södertälje.
3) Ar 1312 uppgick den s. k. heliga landshjälpen, hvilken uppbars
af ordens prokuratorer, i Sverige till 59 mark, 6!/2 örtug lödigt (rent)
silfver, 1,393 mark gångbart mynt, år 4313 till 77 m. löd. silfver, 6 öre
guld och 609 mark penningar samt två tygstycken (Sv. Dipl. III, 1 sidd,
69, 143).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
