Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Eskilstuna hade ej makt att bestämma i något viktigare ärende
rörande klostret i Kronobäck mutan konungens eller hans ställföre-
trädares samtycke. Bröderna i Kronobäck hade, liksom de forna
hospitalsbröderna, till skyldighet att mottaga och vårda sjuka
från kringliggande härad. ”Item funnes oc noghre aff the
brödhere scriffua eller göra noghot, thet moth(e) Riket wara kunde,
som bevisligith wore, the skola thet encthe !) rum haffue oc stren-
geligha nepses aff theres forman, som ther til höra”. Klostrets
högste förman, biskopen i Linköping, skulle ej äga rätt att pålägga
klostret några nya pålagor utom sådana, som redan betalades af
Eskilstunaklostret. Skulle någon tvedräkt uppstå mellan priorn och
bröderna i Kronobäck och priorn i HEskilstuna ej kunde bilägga
tvisten, ägde konungen eller hans ställföreträdare att slita tvisten
”at thet eck&e lengher komma skall”. Till sist förmanas alla de,
som på ett eller annat sätt hörde under det nya klostret, att redligt
och utan gensagor till detta utgöra sina årliga utskylder ?). Bland
andra inkomster, som gingo till klostret, var äfven tionde från ent
och Möre (Norra och Södra Möre) ”).
Den orden, till hvilken Kronobäcks kloster skulle höra, och till
hvilken len äfven hospitalet i Oknabäck hört, var Johanniter-
orden. Den leder sitt ursprung från några köpmän från Amalfi i
södra Italien, hvilka år 1048 i Jerusalem stiftade ett sällskap till
skydd för kristna pilgrimer. Af den egyptiske sultanen, som då var
herre öfver Palestina, utverkade de sig rättighet att bygga en kyrka
ej långt från den heliga grafven samt ett munkkloster, hvarmed
förenades byggnader innehållande härbergen för manliga och kvinnliga
pilgrimer. Det manliga hospitalet var helgadt åt S:t Johannes,
och de munkar, som där bestridde sjukvården, kallades därför johan-
nmiter. Sedan de kristne genom det första korståget år 1099 eröfrat
Jerusalem, förändrades sällskapets karaktär. Den andre ordens-
mästaren, Raymond du Puy, gaf den äfven egenskapen af en riddar-
orden, som skulle kämpa för den heliga grafvens försvar, men orden
ägnade sig dessutom äfven åt vården af sjuka och nödlidande. Med-
lemrnarne indelades i tre klasser: 1) Riddarne, af adlig börd, som
sysslade med krigiska värf, 2) Präster eller kapellaner för själa-
2) anethe — icke, intet.
2) Riksens råds öppna bref, dat. Strängnäs, dagen näst efter S:t
Jacobi Apostolns dag år 1480. (Original på pergament i Riksarkivet).
3) Gustaf 1:s registratur. 1526—1529, fol. 319.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
